- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
37

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

Den så uppfriskande välkända egenskapen hos de äldre
protokollen, att de ofta återgifva själfva diskussionen och med en viss
naivitet återspegla stämningar och uttryck hos de uppträdande,
försvagas helt naturligt med tiden, allt eftersom rutinen tar öfverhand
och större vikt lägges pä protokollets formella sida. Men äfven för
den tid jag behandlar finnas protokoll af stort intresse, som liksom
försätta oss midt in ibland de kämpande och låta oss höra deras
drastiska utfall mot hvarandra. 1 noggrannhet blifva de visserligen
icke bättre med tiden, allt för ofta förblifver oklart, hurudant det
fattade beslutet verkligen varit, ibland omtalas ej alls, till hvilket
resultat konsistoriet kommit. Det kan ju hafva berott på ett
motsvarande sakförhållande, men sannolikt mera på bristande förmåga
eller ordentlighet hos protokollsföraren.

Om de särskilda fakulteterna är icke mycket att säga.1 1655
års konstitutioner behandlade dem i sitt nionde kapitel endast i
samband med frågan om dekanerna och deras skyldigheter, alldeles
som de föregående af 1626 gjort, och upprepade endast i något
utvidgad form hufvudsakligen hvad i dessa varit bestämdt. Dock finnas
följande viktiga tillägg. Hvarje fakultet skall hafva protokollsbok
och sigill, skåp för sina handlingar ocli eget samlingsrum.
Adjunkternas undervisning bestämmes af fakulteten. Dekanus får icke
tillåta andra, än de som skrifva pro gradu, äfvensom de hvilka
genom utmärkta framsteg förvärfvat konsistoriets samtycke, att
trycka afhandlingar. Dekanerna, som väljas halfårsvis, föra ordet i
sina fakulteter, i öfrigt gifvas i detta sammanhang inga föreskrifter,
för fakulteternas verksamhet; konsistoriets arbetsordning skulle väl
här tillämpas. I kap. 8 omtalas dock fakultetens skyldighet att
inom tre månader efter en professors död uppsätta förslag till
efterträdare, valet skall dock företagas inom en månad, därest platsen
blifvit ledig genom innehafvarens förflyttning till annat ämbete.

Med anskaffande af protokollsböcker tyckes det icke gått så
ordeutligt. Teologiska fakulteten föregick med godt exempel. Redan
den 22 sept, 1655 börja dess protokoll och fortgå sedan oafbrutet;
förtjänsten tillkom den energiske och ordningsälskande J. E.
Ter-serus.2 För den filosofiska fakulteten, hvilken såsom den talrikaste
borde varit mera intresserad än de andra att hålla reda på sin
verksamhet, finnes dock ej protokoll tidigare än 21 november 1685, och
de förete för 1700-talets första decennier betänkliga luckor.3 För

1 Om fakulteterna i äldre tid se Del 1 s. 360.

5 K. Holm: .T. E. Terserus s. 263. Fakultetens äldsta brefbok finns i
Ups. Bibi.: ü. Til: d.

3 Första delen 1685—1703 är rätt fullständig. Men i andra, som
begynner först 1706, saknas: 1707 VT.. 1708 VT.. 170!) HT., 1710 hela aret, VT.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free