- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
62

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

02

I detta likasom i föregående tidehvarf iir icke så alldeles
sällsynt, att ograduerade personer intagit en professorsstol. Visserligen
föreskrefvo konstitutionerna, endast för professorer i de tre högre
fakulteterna, att de skulle vara doktorer, men det låg i sakens
natur att man i regel förutsatte, att en professor skulle hafva tagit
graden. Emellertid har äfven hvad de tre högre fakulteterna
vidkommer föreskriften mycket litet iakttagits; påminnelser om
konstitutionernas bud hafva dock icke saknats.1 I den teologiska
fakulteten finnas talrika exempel på att den befordrade först efteråt
hedrats med doktorsvärdigheten, vare sig på grund af aflagda prof
eller efter att ban genom kungligt bref därifrån dispenserats.
Sålunda hafva Odhelius, Edenius, P. Rudbeckius, Brunnerus, Benzelius,
Skunk, Micrander, Djurberg och Palmroot alla blifvit teologie
doktorer först efter sin professorsutnämning. H. Schiitz och L. Molin
hade aflagt teologie licentiatexamen utrikes, ehuru ingendera lät
förrän ban blef domprost promovera sig, och då utrikes på den ort
där ban aflagt examen (Tübingen och Giessen). Men Holm, Bilberg,
Norrmannus och Olderman (hvilken sistnämnde dock aflagt
licentiatexamen i Tübingen 1688) voro hvarken teologie doktorer vid
tillträdet till professuren ej heller blefvo de det sedan. D. Lundius
utnämd till teologie professor 1712 bekom doktorsvärdigheten 1719.
Den ende som varit doktor vid tillträdet var den i Giessen 1691
promoverade J. Esberg. — I den juridiska fakulteten sutto vid
tidehvarfvets ingång D. Sidenius, promoverad 1629 i Upsala till juris
doktor, och I. Bringius som ej var doktor; som inga promotioner
hos oss förekomma i denna fakultet efter 1642, bär ingen af de
under tidehvarfvet utnämde professorerna heller titel af juris doktor.
Dock synes Gavelius, C. Lundius och E. Aurivillius hafva här aflagt
de för den juridiska graden erforderliga akademiska profven.5 —

1 Rektor påminner 15 aug. 1655 i konsistoriet, att man skall tidigt,
taga i betänkande konstitutionernas föreskrift, att professores i de tre
högre fakulteterna skola vara promoverade. — 1606 29 april påminner
Olderman (själf teol. licentiat i Tübingen 1688) sina kamrater i teologiska
fakulteten Jforrmannus och Ljung, med anledning af att Svedberg ämnar
disputera pro gradu theologico, att de böra göra detsamma. Dessa
sträfvade först något emot, men gåfvo med sig i fakultetens session d. 10 juni.
Det blef dock ingenting af för Norrmannus, och Ljung disputerade först

1705.

3 Om C. Lundius säger F. Törner 1715 i sin parentation »Vita et

merita Lundii», tryckt 1721: »Et primum quidem in theologia, in
philo-sophia secundum, tertium pro solitis in jure obtinendis honoribus, non

tainen susceptis [examen] subiit.» — Gavelius har disputerat 1653 under
Sidenius och E. Aurivillius 1674 under Gardtinan, bägge »pro sumino J. U.
gradu’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free