Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
biskop i Skara, J. Micrander 1694 till superintendent i Hernösand,
J. Svedberg 1702 till biskop i Skara, L. Norrmannus 1703 till biskop
i Göteborg ocli J. Esberg 1711 till superintendent i Visby. — Till
pastorater på land eller i stad hafva befordrats: I. Isthiiienius (fysik)
1657 till pastor i Örebro, J. Laurbergius (orient. språk) 1661 till
pastor i Kölen i Värmland, E. Odhelius (teologi) 1665 till pastor i
Storkyrkan i Stockholm, P. Fontelius (matematik) 1669 till pastor
i Gefle, J. Bilberg (teologi) 1692 till pastor i Örebro, E. Ljung
(teologi) 1703 till pastor i Vingåker, A. Goeding (logik) 1705 till
domprost i Växiö. — I statstjänst hafva befordrats: E. Figrelius
(historia) 1657 till sekreterare i kansliet, L. Buræus (historia) 1660
till riksantikvarie, J. Buræus (matematik) 1664 till assessor i Svea
hofrätt, J. Sundel (eloquentia) 1664 till assessor i Svea horätt, J. Bergh
(historia) 1665 till kansliet, P. E. Gavelius (juridik) 1665 till
generalinspektör i kansliet, G. Emporagrius (historia) 1666 till
kommissionssekreterare, A. Norcopensis (eloquentia) 1687 till kansliråd, C.
Arrhenius (historia) 1689 till censor librorüm, G. Peringer-Liljeblad (orient.
språk) 1695 till censor librorum, J. Upmarck professor skytteanus
1716 till samma plats. Som man lätt ser voro dylika förflyttningar
till statstjänst ej ovanliga i början, men blefvo sedan allt
sällsyntare. Troligen har mer än en haft dylikt anbud men afböjt.1
Adelskap var icke blott en social utmärkelse af stor betydenhet
i dessa tider, utan innebar ock en fördel i det att endast adliga
personer fingo besitta frälsegods. Denna utmärkelse eftersträfvades
ock ifrigt af dem som ansågo sig kunna därpå framställa anspråk.
De personer, som befordrades i statstjänst, ernådde alltid denna
utmärkelse. Figrelius blef slutligen riksråd och friherre Gripenhjelm,
J. Bergh hofkansler och friherre Bergenhjelm, G. Emporagrius
adlades till Lillieflycht, P. E. Gavelius till Cederschöld, A.
Norcopensis till Nordenhjelm, G. Peringer till Liljeblad och J. Upmarck
till Rosenadier. Tvenne professorer hafva adlats under sin
professorstid, C. Arrhenius 1684 med namnet Örnhjälm och N. Wolf
1689 med namnet Stiernberg strax innan lian blef bibliotekarie.
Loccenius hade afsagt sig för egen del, men begärt för barnen,
hvilka togo namnet Tigerclou. Slutligen kan nämnas, att den
slarf-vige räntmästaren P. Halenius har strax före sin död 1693 adlats
med namnet Hallenstedt.
1 lieftelius uppger i sin själfbiografi (Ups. Bibi. X. 285), att ban 1715
varit erbjuden att bli assessor i Svea Hofrätt samt två gånger att bli lagman.
2 C. Arrhenius anhöll 23 mars 1683 hos kanslern om adelskap, efter
ban ej kunde annars få besitta frälsejord, som dock, påstår han, dittills
varit mången professor förunnadt; det voro endast af hänsyn till familjens
ekonomiska bästa och icke af någon falsk äregirighet som ban begärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
