Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
deras fördelning gick det i början under De la Gardies tid ganska
oordentligt till, i synnerhet emedan äfven änkorna försörjdes med
hemman, och det var ett ständigt trassel då ett hemman skulle
uppletas åt en ny professor. Genom kungliga brefvet 12 sept. 1679
förbjöds dock änka att innehafva hemman och sedan blef det litet
bättre: full ordning blef det dock först, sedan nya staten af 8 juni
1699 bundit visst hemman vid hvarje professur. Värdet af den
årliga hemmansräntan var ganska olika. Enligt 1699 års stat var
medeltalet för de 14 hemman, som innehades af de 13 professorerna
i de tre lägre fakulteterna och af bibliotekarien, 58 dal. smt.
Förmånen af ett prebendepastorat var vida större; af
kontributions-längden för 1701 ser inan, att domprostens två prebenden beräknades
gifva 450 dal., de öfriga cirka 180, 130 och 120 dal. smt. I detta
sammanhang vill jag anmärka, att professor, som befordrats till
bibliotekarie, någon gång åtnjutit fördelen af att få behålla förra
lönen; så behålles den skytteanska professuren af.Schefferus och
Obrecht efter deras bibliotekarieutnämningar 1677 och 1694, och
Norrmannus förenade sin förra teologiska professur med
bibliote-kariatet som ban erhöll 1698. — När en ordinarie professor
utnämdes öfver stat, såsom teologerna Rudbeckius 1663, Benzelius
1668, Holm 1678, Schütz 1681 och juristerna Gavelius 1663,
Åkerman 1664, Gardtman 1668, försörjdes de med hvad som kunde för
ögonblicket disponeras, vanligen i första hand med en adjunktur,
till dess en ordinarie lön blef ledig. Detta kunde dock under De
la Gardies oefterrättlighetstid föra till de orimligaste konsekvenser,
såsom med Gardtman hvilken först 1679 fick sin professorslön, men
dittills somliga år blott haft 367 daler. Förutom sina ordinarie
förmåner hade professorerna extra förtjänster i egenskap af rektorer,
dekaner, inspectores aerarii et stipendiorum, presides, promotores,
om hvilkas beskaffenhet det är svårt att vinna klarhet. Jag hoppas
dock kunna nedan på afdelningen "kulturhistoria" lämna några
upplysningar härom.
Professorsänkorna åtnjöto växlande förmåner, än af ett hemman
än af spannmålsunderstöd, till dess K. Maj:t genom ofvannämda
bref af 1679 bestämde, att änka skulle hafva 20 tunnor säd årligen
och 3 tunnland akademiåker. År 1680 var deras antal ej mindre
än 15 stycken, och konsistoriet beklagade sig öfver den dryga
utgiften.1 I nya staten af 1699 anslogos för ändamålet 200 tunnor,
hvilka efter en beräkning af 10 änkor gjorde 20 tunnor på hvar:
beräkningen måtte varit dålig, ty 1706 funnos ej mindre 18 änkor.2
Och deras ställning måtte varit högst bekymmersam ty vid kontri-
1 Till kanslern 21 jan. 1680.
2 Räntmästarns uppgift 26 jan. 1704 (kons. aitta).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
