Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
tillägg dels emedan Gardtman stod redo att träda in i fakulteten.
—• Regeringen hade nämligen, ehuru fakulteten redan hade tre
professorer, dock den 30 juni 1668 utnäuit Johan Gardtman till
ordinarie professor. Han installerades emellertid icke förrän den
19 maj 1670, och då skedde ämnesbyte mellan honom och Åkerman,
så att den senare tog svenska rätten, som ju Loccenius skött och
som Åkerman läsåret 1669—70 uppehållit jämte romerska rätten,
under det Gardtman öfvertog romerska rätten efter Åkerman.
Gardtman fick dock nöja sig med en ytterst knapp lön på extra stat
(adjunktslönen hade C. Lundius redan fått 1668 då Åkerman
lämnade den) ända till dess efter Schefferi utnämning till bibliotekarie
13 nov. 16771 den ena ordinarie lönen omsider tillföll honom. Från
och med 1679 voro härigenom sålunda professorslönerna återbragta
till sina rätta innehafvare, Åkerman i svensk och Gardtman i romersk
rätt. — När Åkerman aflidit 8 febr. 1678, blef juris adjunkten
Karl Lundius, som den 13 mars 1674 erhållit e. o. professorstitel,
hans efterträdare den 6 maj 1678. — Efter Gardtmans död den 1
okt. 1684 nämndes Erik Aurivillius, som den 6 maj 1678 fått juris
adjunktsplatsen med titel af e. o. professor, till hans efterträdare
den 4 okt. 1684. — Efter Aurivillii död den 5 febr. 1702 öfvertogs
romerska rätten den 30 okt. samma år af Johan Reftelius, förut
professor i praktisk filosofi. — Och efter C. Lundii död den 22 febr.
1715 utnämde Karl XII den 26 jan. 1716 till efterträdare
professorn i Åbo Mathias Sveder. ■— Efter hans död den 17 okt. 1721
transporterades Reftelius till svenska rätten från den romerska den
7 mars 1722.
I den medicinska fakulteten gick det ordentligare till. Vid
ingången af 1655 sutto som professorer Johannes Frankenius, som
den 15 jan. 1628 nämnts till professor i anatomi och botanik, samt
Olaus Martini Stenius, som från sin astronomiska professur flyttats
17 juli 164S till en medicinsk (medicinska institutionerna). När så
1655 års konstitutioner delade ämnena så, att primus professor
skulle hafva deu praktiska medicinen m. in., secundus fysiken, som
nu lades till de medicinska läroämnena, samt anatomi, botanik och
kemi, är ej fullt klart huru de bägge herrarne sig emellan fördelade
ämnena, men sannolikt är att Frankeuius tog den första och Stenius
den andra professuren.2 Säkert är, dels att, efter Stenii död 20 febr.
1 Schefferus föreläser dock i naturrätt ännu HT. 1G78.
" 1G57 12 aug. beslöts i koiisrt, att Stenius skulle, enligt
konstitutionerna, läsa fysiken (troligen emedan förre professorn i ämnet, Isthmenius,
då lämnat universitetet), och d. Ml mars 1G5S, då Rudbecks fullmakt som
e. o. professor uppläses i konsistoriet, anmärker Stenius, att det står i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
