Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
fessuren, men kallades 1697 till K. kansliet. — Den härigenom
lediga professuren besattes därpå för första gången med svensk man
i det filos, adjunkten Johannes Upmarck kallades till platsen och
den 14 nov. 1698 därå fick kunglig konfirmation: den 5 okt. 1716
kallades han till Stockholm som censor librorum och adlades med
namnet Iiosenadler. — Till efterträdare kallades då förre juris
adjunkten i Upsala, nu professorn i praktisk filosofi i Lund lohan
Hermansson, som den 11 febr. 1717 fick kunglig konfirmation.
Iluru denna professurs löneförmåner ställde sig jämförda med
statsprofessurerna, kan jag ej afgöra. Egen bostad i det s. k.
Skytteanska huset var ju en gifven förmån, om ock underhållet af
detta alltid kostade något, men de ursprungliga löneförmånerna
tyckas för en tid hafva minskats. Om det är riktigt hvad
Scheffe-rus 1676 klagar, att ban aldrig åtnjutit något af de 150 tunnor
spannmål årligen, som skulle utgå af det Skytteska friherreskapet
Duderhoff i Ingermanland,1 så har sannolikt hans inkomst varit
sämre än de andra professorernas. Dessa 150 tunnor återfingo
efterträdarne, Obrecht och Upmarck, i form af statsbidrag,2 och
bidragen hafva sedan om ock med minskadt belopp ingått i
professorslönen. Huset tyckes hafva gjort innehafvaren större
bekymmer genom dennes skyldighet att underhålla det. ltedan Schefferus
klagade öfver byggnadens förfall, men förklarade att han icke rådde
därför, då ban icke mottagit den i vederbörligt skick.3 Och än
värre blef det för Upmarck, då Upsalabranden hemsökte äfven denna
gård. Jag har nämt ofvan, att han för att intjäna något för
reparation upplåtit en lokal i huset till krog, hvilket ådrog honom skarpa
anmärkningar 1705 af domprosten Molin.4 Upmarck uppgifver
själf, att han måst till grunden nedrifva(l) och ånyo uppföra samt
täcka och inreda huset på egen bekostnad för en summa af 17,000
dal. kppt, och han träffade 1718 en öfverenskommelse med
efterträdaren J. Hermansson att. denne skulle slippa häraf gälda mer än
10,000 daler.5
Extra ordiuarie professorsinstitutionen gaf i detta tidehvarf an-
1 D. 7 nov. 1676 t. kanslern (R. ark.).
2 Afd. 1 s. 339 och 342.
3 I let nyss åberopade brefvet af 7 nov. 1676. Schefferus säger där,
att Kreinsheimius därför öfvergifvit sin bostad och inflyttat i en bostad
som Gyllenstjernornas mor upplät åt honom.
1 Se ofvan s. 12.
r’ Öfverenskommelse af 29 jan. 1718 (kopia i Landsarkivet), Upmarck
säger där, att han af aktning för Hermansons svärfar (prokanslern M.
Steuchius) slagit ned beloppet till 10,000. De 17,000 dalerna göra i silfver
3,777 (efter kursen 1 till 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
