Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
E. Ljung för kortare tid åtnjuta den filosofie adjunktur, hvarpå
De la Gardie gifvit honom löfte.1 Men detta är ock sista exemplet
på förryckning af en adjunktslön. Juridiska adjunkturen har aldrig
varit på dylikt oregelbundet sätt bortgifven och platsen har nästan
utan afbrott varit besatt. Sedan Gavelius 1664 eller 1665 lämnat
Upsala, tillträdde Lundius platsen 1666. Samma dag han
befordrades till ord. professor 6 maj 1678 nämdes E. Aurivillius till
adjunkt med e. o. professorstitel, och när denne 4 okt. 1684 blifvit
ord. professor nämdes Reftelius till adjunkt 8 maj 1685. Efter
Reftelii utnämning 1698 den 8 fehr. till professor i prakt, filosofi
blef Billovius adjunkt (före 1 maj 1699), och när han 23 juli 1703
blifvit akademisekreter, följde J. Malmström 13 okt. s. å. som
adjunkt. Då ban 2 nov. 1706 blifvit vice bibliotekarie, nämdes
Hermanson 4 febr. 1707, och när denne 21 april 1715 blifvit
professor i Lund, följde P. Castovius 26 jan. 1716, hvilken dog som
adjunkt med titel af e. o. professor 1726.
Otillräckligheten särskildt af de filosofiska adjunkternas löner
var i ögonen fallande; en filos, adjunkt hade ju blott 100 daler,
under det en språkmästare eller exercitiemästare uppbar tre gånger
större lön. Också fann konsistoriet sig föranlåtet att därom göra
anmälan, då Karl XI tagit staten under behandling, i det att det genom
skrifvelse af den 20 april 1694 hos kanslern anhöll, att dessa
adjunkters löner skulle höjas från 100 till 150 daler, men
framställningen förblef fruktlös. Utan extra inkomster hade dessa adjunkter
icke kunnat uppehålla sig, men att äfven så inkomsterna icke alltid
ville räcka till, synes af de fyra filos, adjunkternas skrifvelse till
kanslern år 1698.2 Häri heter det, att med blotta lönen å hundra
daler hade de omöjligen kunnat föda och kläda sig, utan bristen
hade måst fyllas genom inkomsten af enskild undervisning (kollegier);
dessa s. k. accidenser voro dock i fallande genom studenternas
sjunkande antal, och de hotades nu ytterligare därigenom att fakulteten
gjort tvenne magistri legentes i vice bibliotekarien J. Eenbergs och
magister Jonas Dryanders personer, som fått tillåtelse att offentligen
anslå om gifvande af kollegier. De bådo därföre att förskonas för
dylika och ansågo det vara så mycket billigare, som de bättre
af-lönade adjunkterna i de tre högre fakulteterna icke behöfde dela
med sig åt några dylika leetores extraordinarii, och de försäkrade
sig kunna svara för att ungdomen ändå icke skulle lida brist på
1 So kanslersbrefvet 13 juni 1087. Ljung uppbär full adjunktslön, 100
dlr, blott 1087, för 1088 50 och sedan intet.
2 N. Celsius, P. Elvius, .1. Upmarck och F. Törncr t. kanslern 23
sept-1098 (orig. Ii. ark.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
