Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
zelius till magister docens, dock i sitt fyra år yngre testimonium
blott kallar lionotn magister, ej magister docens.1 Något särskildt,
läroämne var lika litet bestämdt för docenter som för adjunkter,
och i de tre högre fakulteterna förekom ingen docent; den första
teologie docenten nämdes 1743, när öfriga fakulteter först lade sig
till med dylika kan jag nu ej säga.
En inellauställning mellan lärare och exercitiemästare intogo
de s. k. språkmästarne, hvilka ofta räknats tillsammans med de
egentliga exercitiemästarne, d. v. s. stallmästaren, fàktmästaren och
dansmästaren, därför att på De la Gardies tid allesammans fördes
ihop på en s. k. exercitiestat. Undervisningen gällde dock i ena
fallet litterära insikter eller åtminstone öfning i talandet af
främmande språk, under det de andra hade att göra med kroppens
utbildning till vissa färdigheter. Bägge klasserna af lärare voro dock
säkerligen tillkomna hufvudsakligen för den studerande adelns skull.
Öfningar i moderna språk, idrott och dans betraktades mest som
exercitia nobilium.
Den franska språkmästarplatsen inrättades 1637; sedan
tillkommo för en kort tid en italiensk och en spansk under Kristina.’2
Dessa två senare voro dock försvunna redan före ingången af
karolinska tidehvarfvet, och blott franske språkmästaren Alexander de
Cloux, som haft tjänsten sedan 1647, fanns kvar. Också anslog
staten af 1655 lön blott för en språkmästare och det i franska.
Dess belopp af 200 dal. smt innebar en nedsättning för de Cloux,
som af Kristina fått till sin förra lön af 200 ett augment af 100
daler,3 och han ansåg väl sina förtjänster ej nog uppskattade, ty
mot slutet af år 1655 lämnade han Upsala.1 Trots att lönen var
på stat tvekade den lättsinnige M. G. De la Gardie, som då var
bekymrad för P. Rudbeckii löneanspråk, icke att genom bref af 19
mars 1656 anslå åt honom franska språkmästarlönen för detta och
1 Rhyzelius s. 53—59.
2 Del 1 s. 367 och 333. Jfr Kristinas stat 1648 (Bill. 1 s. 394), som har
på ord. stat den franska med blott 200 dlr, på extra stat en spansk och en
italiensk med 450 hvar.
3 Kristinas bref 18 okt. 1650.
4 Det tyckes hafva vid flera tillfällen varit fråga om att återbörda
De Cloux till universitetet. Regeringen har 28 maj 1663 utfärdat fullmakt
för honom som fransk språkmästare (B. reg.), och 18 juli 1669 skrifver
Rudbeck t. kanslern (R. ark ), att förre franske språkmästaren De Cloux,
som sedan varit hofmästare bos grefve Dohna, vill komma åter till Upsala,
men begär högre lön än andra hafva, hvilket dock synes ogörligt, ban är
ock tämligen åldrig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
