Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Af examina kände man före 1655 endast halfårsexamina med
föreläsningarnas åhörare och de examina som fordrades för
afläggande af grad i någon af de fyra fakulteterna. Genom de nya
konstitutionerna af 1655 infördes åtskilliga ändringar i dessa examina,
afsedda att betrygga teologiens ställning och öfverhöghet; en nyhet
var den teologiska preliminärexamen, som skulle afläggas af alla
som ville förvärfva graden i någon af de tre andra fakulteterna, den
andra nyheten var teologie kandidatexamen.
Halfårsexamen med föreläsningarnas åhörare hade 1655 utbytts
mot en dylik blott en gång om året. Anordningen var dock så onödig
och opraktisk, att den snart föll på sin egen omöjlighet.1 På visst
sätt fortlefde den dock i den formen, att alla stipendiater och de
som sökte stipendium måste, bela tidehvarfvet igenom, årligen
examineras af stipendieinspektorerna; åtminstone har detta bestämdt
varit fallet inom teologiska fakulteten.2 I teologie kandidatexamen,
vid hvilken teologerna fäst så stora förhoppningar, kunde fakulteten
trots upprepade ansträngningar icke inblåsa något lif; den stannade
på papperet.3 Bättre lycka hade hon med den för de öfriga
fakulteterna sä förhatliga teologiska preliminärexamen, som hon intvingat
i konstitutionerna af 1655 och kraftigt upprätthöll mot anloppen
från de andra fakulteternas sida.1 Filosofernas försök att göra denna
examen så oskadlig som möjligt, genom att få den aflagd vid början
af studietiden, så att studenten sedan kunde odeladt ägna sig åt
andra studier, afvärjdes ihärdigt af den teologiska fakulteten, och
hon lyckades fastslå som regel, att den som ärnade taga den
filosofiska graden icke fick aflägga teologisk preliminärexamen, förrän
han disputerat exercitii gratia och således i de flesta fall stod
graden ganska nära.5 Läkarne voro särskildt förbittrade på denna
1 Afd. I, s. 21 och s. 74.
* Kons. prot. 31 aug. 1681 och 27 nov. 1695. Djurberg säger i
föreläsningsredogörelsen 1716: »Vidare anstältes examina, först deras som sökte
befordran till pastoraten, sedan ordinandorum och vidare disputantium.
Yttermera vordo stipendiaterna förhörda uti teologia och änteligen de som
begära stipendium.» Examen med stipendiaterna tyckes äfven bestått i
granskning af scripta (kons. prot. 19 dec. 1663,’.
3 Afd. 1. s. 9 och 379 ff.
1 Om examens införande se afd. 1, s, 8 ff.; om anfallen 1658 och 1663
se 1, s. 31 ff., 73 och 75.
r’ J Oajanus får 25 nov. 1679, ehuru ban icke disputerat exercitii
gratia, dock komma till examen i teol. fak:n, efter han kan uppvisa sin
afhandling i manuskript. I okt. 1681 beslutar fakulteten att icke admittera
dem som ej disputerat exercitii gratia. Att budet upprätthölls, synes om
man sammanställer examensdagarne i fakulteten med dagarne för
gradual-disputationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
