Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
i form af ett elegant tal.’ Akten torde, inberäknad den tid som
åtgick för processionen ocb för att efter promotionsakten förfoga
sig till kyrkan och afhöra en bön därstädes, hafva upptagit en stor
del af förmiddagen. Åtminstone säger Rudbeck 1685, att
"Mestar-vesendet begyntes i går morgos kl. 7 oeli kommo intet utur kyrkian
förrän kl. 2; medh absentibus så tror jagh, att nu blefvo CO stycken
gjorda till Mestare, där fordom ei mera än 12 gjordes. Mycket väl
om de alla äro dugeliga, att wisdomen så förökas, önskandes jagh
att gudfructighet ok ärlighet äfven så starkt måtte groo".2 Musik
har väl alltid utförts vid promotionen, ehuru jag ej finner det
om-taldt vid mer än ett tillfälle, nämligen år 1716, hvilket år fakulteten
med anledning af änkedrottning Hedvig Eleonoras död först förbjöd
all musik, men sedan på kandidaternas bön beslöt att, efter
prokanslern också tillstyrkt, medgifva att en "douce musik" finge
utföras; vid samma tillfälle omtalas ock, att fil. adjunkten Grön vall
fick i uppdrag af fakulteten att mottaga "det fruntimmer som
promotionen bevistade".3
Ordningen kandidaterna emellan bestämdes som förr af
fakulteten, ehuru konstitutionerna ej längre uttalade detta som dess
åliggande. Saken var säkerligen ganska kinkig, och en misstänksam
ungdom var alltid färdig att kritisera och spåra partiskhet i
anordningen; särskildt var den olycklige som fick lägsta rummet, ban
kallades penultimus, emedan efter honom i processionen följde, som
ultimus, gratisten eller den som i skicklighet ansågs böra hafva
andra rummet bland promovendi. Denne penultimus utpekades,
såsom intoge han "åsnerummet", och vi få nedan se huruledes det
berättas, att detta kostade en magister hans trolofvade och att
sorgen däröfver lade honom i grafven. Vid 1672 års promotion
hade så mycket obehag uppstått för fakulteten af det klander som
af denna anledning riktades mot henne, att hon 1676 beslöt att
blott utse primus och ultimus och låta de öfriga ordna sig själfva.
Promotor O. Verelius utvecklade under själfva promotionsakten i
ett tal orsaken till fakultetens nya förfarande, och i strid med all
akademisk vana höll han detta på svenska för att ingen af hans
åhörare skulle undgå att förstå det.’1 En kort redogörelse för den
hedersmannens präktiga strafftal torde väl försvara sin plats. Man
1 Konstitutionsförslaget af 1696 säger »oration; endast så kan förklaras,
att 1688 (se filos. fak. prot. 7 nov.) en S. Krook afsäger sig gratistrummet,
emedan lian ej kunde »åtaga sig därmed följande onera».
- Den 11 dec. 1688 t. kanslern (Bref af O. K. s. 309).
Fil. fak. prot. 10 juni 1716.
4 Tryckt i Tidningar utg. i Upsala 1775, n. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
