Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
oeli billigaste handböckerna i teologi, logik och grammatik, jämte
några klassiska auktorer. Något strängt bevis härför kan jag
visserligen ej anföra, men det väger ej så litet att så sent som 1783
en professor kunde säga, att i hans ungdomstid bestod studenternas
bibliotek nästan uteslutande af anteckningar gjorda på föreläsningar
eller kollegier, hvilka efter hvart annat kopierades; utöfver dessa
fann man på sin höjcl en eller två latinska auktorer, nya
testamentet på grekiska, något gammalt kompendium i teologien och en och
annan grammatika.1 Jag föreställer mig att detsamma med än mera
skäl har kunnat sägas om 1600-talet, då de ekonomiska
svårigheterna väl bort vara ännu större för studenterna. Om emellertid
lärarnes föreläsningar och kollegier samt lärjungarnes därvid gjorda
anteckningar hufvudsakligen legat till grund för de senares studier
och examina, så torde det vittna föi-delaktigt om arten af tidens
offentliga och enskilda undervisning. Af universitetsbiblioteket
hafva studenterna väl i allmänhet haft föga nytta, det var endast med
svårighet tillgängligt för dem, och hemlån torde nästan aldrig
medgifvas åt studenter,2 detta nu alldeles oafsedt att detsamma
naturligen icke kunnat förse ynglingen med läroböcker men väl med
större vetenskapliga verk. Däremot håller jag för mycket
sannolikt, att lärarne ur sina bibliotek ställt åtskilligt till ungdomens
förfogande, särskildt när de författade sina afhandlingar. Hvad enskilda
boksamlingars svaghet angår hafva naturligen undantag gifvits,
ty förmögnare studenter hafva ju ock funnits, för att ej tala om
högadelns söner. År 1682 stulos tjugu böcker från en student;9
samlingen var en besynnerlig blandning af vanliga handböcker och
några för ett studentbibliotek ovanligare arbeten, kanske dessa
senare varit lånta. Man finner där G. J. Yossii Theologia gentilis,
J. Gerhardi Commentarius in epist. ad romanos, J. F. Königs Theologia
positiva, Chr. Bezelii Gebets- und Bussübung, en Cicero, en Curtius,
en Florus, en Virgilius, G. Schönborneri Politica och en
gramma-tica Gallica, vid sidan af Rudbecks Atlantica ("med s. borgmästar
Kyronii nampn uthi") och Stjernhjelms edition af Ulfilas. Men
äfven andra böcker af svenska författare förekommo i samlingen,
såsom biskop Laurelii disputationes synodales, A. Svenonii öfversätt-
1 Prof. D. Melanderhjelms vidlyftiga »Berättelse och Tankar om Upsala
Akademi» (R. ark.), utan dato men säkerligen af 1783. Han var född 1726.
Han tillägger: »Då man nu kommer till en student, som varit några år vid
akademien, Anner man hos honom en med goda böcker tämligen väl
four-nerad bokhylla.»
I Tyskland var förhållandet detsamma hvad de offentliga biblioteken
angick (Tholuck anf. st. 1. 1. s. 236.
3 Förteckning af 2 april 1682 (kons. arkiv. Lit. ad varios).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
