Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
fostran ocli är lika nedsättande i det enskilda lifvet, soui det är
hinderligt och rent af skadligt i det offentliga.
Scliefferus uppställer ock åtskilliga om fin blick och djup
erfarenhet vittnande regler för undervisningsmetoden i allmänhet, åt
hvilka jag dock liär ej kan lämna rum, men hans indelning af tiden
för undervisningen önskar jag återgifva; den visar att han fordrade
strängt arbete och den torde nog återspegla huru det vanligen
tillgick. Ynglingen skulle stiga upp mellan 5 och 6 samt, efter
förrättad bön och bibelläsning, mellan 6 och 7 syssla med en latinsk
författare t. ex. Phædrus, mellan 7 till 9 skulle han öfvas att
skriftligen återgifva hvad han läst under den föregående timmen. Efter
en halftimmes hvila användes tiden 1/.g 10—V^l att rätta detta
scriptum och anteckna i ett särskildt häfte viktigare talesätt. Så
följde middagsledigheten. Kl. 1—2 lästes aritmetik och geografi,
2—3 historia; därpå följde en timmes ledighet och så mellan 4—5
en latinsk författare, hvarmed arbetet var slut för dagen. Scliefferus
tyckes dock räknat på att studierna skulle begynna vid unga år, att
döma däraf att ban anser dem böra kunna vara afslutade vid det
20:de, högst 24:de året. Till femtonde året bör det som rör "sermo
et stylus" sauit grunderna af aritmetik, historia, geografi och
kronologi hafva afslutats, under de följande fyra åren inhämtas de
filosofiska vetenskaperna och återstoden af tiden användes på
rättsstudiet.
Schefferi arbete är ett mönsterskema. Det saknar ej intresse
att jämföra det med upplysningar som ännu finnas i behåll, huru
det verkligen tillgått vid några unga ädlingars undervisning.
Kanslern De la Gardies äldste 15-årige son, Gustaf Adolf, hade läsåret
1662/63 att under ledning af E. Benzelius d. ä. genomgå följande
kurs.1 I teologi lästes Gamla testamentet på morgonen, det Nya
på aftonen, och i samband därmed genomgick man en kort
öfversikt, först af den heliga historien sedan af kyrkohistorien intill
Konstantin den store med ledning af Sulpitii Seveii historia sacra,
därpå af reformationshistorien efter David Chytræi och Johannes
Sleidani arbeten. I dogmatik studerades Olai Laurelii Synopsis och
Nicolai Hunnii epitoine på svenska samt Hutteri compendium och
det viktigaste af konkordieformeln; äfven Joh. Gerhardi scliola
pie-tatis användes. Latinska grammatiken inlärdes i samband med
auktorerna, och af dessa repeterades Curtius och Terentius,
hvarjämte Erasmi ßoterodami skrifter grundligen studerades; latinska
tal- och skriföfningar drefvos ihärdigt. I historia lästes af gamla
1 H. Afzelius, 1. s. 13 ff.
Ups. Univ. Ilisl. n, 2.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
