Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
tre sidor innehållande en förklaring af de öfverklagade ställena
blifvit tilltryckta.1
Äfven de världsliga fakulteterna kunde antasta hvarandra. Så
hafva t. ex. den juridiska och den filosofiska fakulteten drabbat
samman i fråga om, hvilkendera skulle äga att föreläsa öfver
naturrätten. Den förra gjorde anspråk på ämnet som en rättsdisciplin, den
senare vindicerade särskildt åt professorn i etik rättigheten, emedan
ämnet ingick i samhällsläran. Föreläsningar i naturrätt hade hållits
af Schefferus som skytteansk professor, och han fortsatte äfven som
juris professor (1666—78) att läsa både natur- och folkrätt, således
introducerande ämnet i Upsala tidigare än Pufendorff gjorde det i
Lund; han utarbetade till och med till ledning för ungdomen en
Sciagraphia juris naturæ, hvilken dock aldrig utgafs af
trycket-Professorerna i etik, Wolf (1679—89) Schwede (1689—97) och
Ref-telius (1698—1702), fortsatte härmed, den sistnämnde hade redan
som juris adjunkt börjat därmed. Redan i Schwedes tid hade
juristerna uttalat sitt missnöje däröfver, men då afstått från att draga
saken inför kanslern, som det hette för att icke plåga denne,
hvilken ändå var af åtskilliga akademiska ärenden fatigerad.2 Denna
konsideration fick dock icke gälla, när fem år senare en ny strid
utbröt i samma sak. Det var nu filosoferna som angrepo juristerna,
emedan juris adjunkten Jonas Billovius hade under Lundii presidium
år 1700 utgifvit en afhandling, afsedd till handbok i ämnet, med
titel "Sciagraphia juris divini naturalis positivi et gèntium", i
hvilken författaren i hög ton talat om den underlägsna beskaffenheten
af det som hans föregångare i den vägen åstadkommit,3 och tillika
påstått att det vore ett stort misstag att tro, att etiken kunde
skiljas från jurisprudentia universalis. I konsistoriesessionen 23 nov.
1700, dagen före ventilationen, begärde Upmarck som dekanus i filos,
fakulteten inhibition å Billovii afhandling, emedan den frånkände
filosoferna etiken. Lundius tog förgrymmad i, ty ban spårade däri
ett anspråk af filosoferna på att äfven förbehålla sig naturrätten,
och han häfdade sin fakultets uteslutande rätt att läsa öfver jus na-
1 Disputationsexemplaret. i Ups. 15. har ’4 april 1GS5> åtryckt son»
ventilationsdag, hvilken sedan med bläck ändrats till »10 okt»
- Kons. prot. 9 och 30 okt. 1G95.
3 ])et hette t. ex., att undervisningen hittils skett »sine vero
obliga-tionis sensu, sine justo methodo, sine proprio hujus disciplins; nomine...
Prodiere libelli etliici et, institutiones morales ad ductuin tamen Stagiritæ,
at UBtt valde cxiguo». — Billovins syftade kanske på en Synopsis juris
naturae, som Reftelius utarbetat (omtalad i dennes härnedan omförmälda
refutation af Billovii skrift).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
