Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Undervisningen i juridik var enligt de nya konstitutionerna
fördelad mellan tvenne professorer, en i svensk rätt ocli en i romersk;
till deras biträde fanns ock en adjunkt. Den i dylika ting erfarne
Björnclou hade yrkat i sitt ofta omnämda bref af 1655 till De la
Gardie på ännu en professor med natur- och folkrätt som
hufvudämne; Grotii gyllene bok "De jure belli et pacis" skulle vara hans
ledstjärna, ty "thet är nästan inga controversiæ emellan principes
och souveraine stater, som icke kan tlier uthur decideras ... och
then Jurisprudentia är en statsman för allt nödig". Björnclou kände
sig dock något tveksam om statsrätten skulle föras till denna nya
juridiska professur eller till den i politik, men ban tyckes hafva lutat
åt det förra alternativet, ty som ban uttryckte sig, "när primarius
professor (i folkrätt) hafver först enarrerat jus inter varias gentes,
kan han sedan träda till particulares civitates e. g. græcorum,
romanorum, judæorum etc. status och ther uthi wijsa, huru sosom
legis-latores ex fontibus juris naturae et gentiurn hafwer deducerat sina
jura publica et privata". Som lämplig person till den nya platsen
föreslog han Petrus Gavelius, om hvars person ban trodde sig kunna
säga, "att ban är färdig in jure romano och därtill med activ och
hafver någon ambition, som jag tycker vara reglerat", till en
början kunde denne dock nöja sig med att blifva extra ordinarie
professor. För den romerska rätten hyste Björnclou ej någon afgudisk
vördnad såsom framgår af hans ord: "Tliet är en scabies juristarum
per alias oras, att then blifver allena æstimerat för en jurist som
hafver läst corpus juris romani och dess commentatores. Corpus
juris romani är en god och ståtelig hok, men såsom Civitas, dher
ban var stadgat uthi, är nu inthet mer in rerum natura, uthan är
slittin in innumeras et inter se discrepantes partes, alltså är tliet
jus och myckit af sig kommet och resonerar mest in cathedris".
Konstitutionerna utförde ej alldeles den plan som Björnclou
utkastat. De gåfvo såsom hittills plats för blott två professorer,
men utan klart åtskiljande af bägges läroområden; i det bela kan
man säga, att ehuru den ene hettes vara professor i svensk rätt,
den andra i romersk, ägde båda rätt och skyldighet att beröra alla
de olika juridiska disciplinerna. För att styrka detta anser jag
nödigt att anföra lagens egna sväfvande uttryck. Om den förra
professorn heter det: "Jus civile suecorum privatum primo
tyroni-bus in illo studio nude et cum necessaria textus paraphrasi
expla-nabit; deinde vero in doctrina juris, tam patrii, quam publici
universalis et civilis romani aliquantuui provectis fontes juris suetici
ex jure naturali et positivo divino et. humano, gentium præcipue
moratiorum, derivatos monstrabit, collationemque cum jure romano,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>