Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
ska principer för naturforskningen som Hoffvenius uttalat, skulle
gärna sett, att någon s. k. säker auctor blifvit af myndigheterna
föreskrifven som norm för den naturvetenskapliga undervisningen,
men besväret och ansvaret för lärobokens utarbetande ville de gärna
hafva lagdt på läkarnes skuldror;1 ocli alla framställningar från
medicinska fakultetens sida att få veta, hvilken auctor skulle
föredragas in phycisis för att man skulle i längden gå säker för eftertal,
besvarades blott med den förklaringen att fakulteten finge själf
bestämma auktor.2 Under dylika förhållanden fanns ingen annan
utväg än att våga sig på försöket, ocli sålunda tillkom Hoffvenii
ryktbara Synopsis Physica, som under året 1678 utgafs i form af
17 efter hvarandra följande disputationer och som efter slutförandet
försågs med särskildt titelblad. Eget nog gaf den ej så vidt man
kan se anledning till något anfall från teologernas sida, och dock
ställde sig författaren, ehuru Cartesii namn ej anfördes, redan från
första början på dennes ståndpunkt genom det tydliga uttalandet:
»nobis proposuimus nulli rei temere credere vel assentire, priusquam
eandem probe b. e. clare distincteque perceptam habeamus, ut nulla
amplius de ea re dubitandi causa supersit», och arbetet är alltigenom
cartesianskt. Den för sin tid förtjänstfulla skriften är ej en fysisk
lärobok i vår tids mening, utan en naturfilosofi sådan som ordet
den tiden uppfattades, d. v. s. en filosofisk betraktelse af den
sinnliga världen, ocli tillika en naturlära i korta drag. Den utgafs i ny
upplaga år 1698 af H. Vallerius, då äfven Robergs "Annotationes
breves in Synopsin" vidtrycktes. Robergs kvicka ord om denna
Synopsis, uttalade vid medicine doktorspromotionen 1739, förtjäna
att anföras: »Som ock en Hoffvenii Physica, sedan hon blef
censurerad och hade utstått sin skärseld och därpå vardt matnyttig, är
den af våra Herrar Philosophis flitigt läsen, som ock samma
carte-sianska tyg än håller, fast man sedan ändrat, uppslagen».
Hoffvenius var en man af mångsidig bildning, såsom synes
däraf att ban undervisat på nästan alla medicinens områden och
tillika visat sig vara en själfständig tänkare. Men det var ej blott
medicinens teori ban behärskade, han var ock en stor praktisk
läkare; hans lärjunge Olaus Brouielius har därom efterlämnat ett
talande vittnesbörd. Denne berättar, att då året 1665 en elakartad
fläckfeber rasade i Upsala, som fick namnet studentdödeu därför
att särskildt flera studenter bortrycktes af densamma, och den
1 Se deu skrifvelse Stigzelius ni. fl. afläto 4 sept. 1668 t. kanslern
(Bref af O. R., inledn. s. 42).
2 Kons. prot. 4 sept. 1671, 4 aug. och 4 sept. 1672.
U/k. Univ. Ifisf. II, 2. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
