Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
till materia uiedica, hvarmed han fortsatte i femton år, läsande öfver
sin favoritbok i ämnet den grekiske författaren Dioscorides arbete.
I botanik har ban dock sannolikt hvarje år undervisat i den
botaniska trädgården. Den fjärde offentliga dissektionen hölls 1701,1
men huruvida Rudbeck haft någon särskild förtjänst med dess
föranstaltande är osäkert, han säger visserligen i
föreläsningsredogörelsen, att ban "höll" den, men i så fall har hans rol inskränkt sig
till demonstreringen, ty hans kollega Roberg uppgaf som vi sett,2
att ban därvid förrättade prosectionem cadaveris et præparationem
viscerum. Anatomisalen stod sedan ånyo obegagnad i sexton år
och tyckes egentligen hafva varit använd för de föreläsningar i
fysisk geografi, som astronomie professorn Elvius brukade hålla där,
etneden den erbjöd så godt ruin för de stora globerna och kartorna;
man klagade emellertid öfver, att följden häraf blifvit, "att mycket
bortkommit af mumien och sceleton och något bortskuret af
människobuden".3 Rudbecks intresse för den medicinska vetenskapen
måtte tidigt hafva fått maka åt sig för den allt uppslukande
filologiska forskning, som ban dref till Guds och fosterlandets ära. Man
tyckes kunna sluta det däraf, att när ban 1701 skulle börja att
utgifva resultaten af sin intressanta Norrlandsresa 1695, på hvilken
ban gjorde märkliga rön och betydande samlingar, kom han, i det
första och enda af trycket utgifna häftet af detta arbete "Nova
Samoland sive Laponia illustrata" med dess 79 sidor, ej längre i sin
resebeskrifning än från Upsala till Härnäs vid Dalälfvens mynning,
och nio tiondelar af skriften innehålla filologiska spekulationer
hufvudsakligen öfver lappskans och hebräiskans släktskap. Det är
lyckligt för hans minne, att man i vår tid återfunnit hans 1696
författade kortare beskrifning öfver resan och dess naturhistoriska
resultat; sammanstäld med hans på Leufsta bevarade afbildningar af
då funna växter och några djurarter utvisar den tydligen, att han
var en ovanligt kunnig och vaken naturhistoriker.4 Man kan dock
befara, att om de i branden 1702 förstörda tolf delarna af hans
Nova Samoland funnes i behåll, skulle de ej gifvit oss i
naturhistoriskt hänseende stort mera, än ofvannämda beskrifning gifver; det
utgifna första häftet tyckes antyda detta. Och af innehållet i detta
1 Det var som om Svedbergs anmärkning i kons:t 12 april 17(X>, att
"inga anatomier nu här anställas» gjort tillbörlig verkan.
2 Se ofvan s. 117.
a Kons. prot. 17 sept. 1712.
4 Se Thore Fries intressanta uppsats: Den första naturvetenskapliga
forskningsfärden i Sverige (Nordisk Tidskrift 1898).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
