- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
241

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241

och följande år; under året 1719 har Roberg haft 60 till 80 att
sköta af de stackars soldater, som under jämtländska
arméfördelningens återtåg på vintern förfrusit händer och fötter på fjället.1
En del af det stora huset har dock säkerligen fortfarande varit
uthyrd; 1720 har språkmästar Papi där haft tre rum ocli
Västmanlands och Dala nation sin nationssal.2 Det vidlyftiga trassel med
förvaltningen, som Roberg lyckades åstadkomma och som för honom
förde till en sträng efterräkning, hör ej till detta tidehvarf. Till
sist bör påpekas, att universiteten i utlandet ofta ej liade det bättre
än vi i kliniskt afseende; universitetet i Halle, som grundades i
slutet af 17:de seklet fick ej ett kliniskt institut förrän 1787.3

Professorernas kirurgiska undervisning har naturligen i det allra
mesta varit af rent teoretisk art så länge klinik saknades, de få fäll
undantagna, då professorerna kunnat i sin privatpraktik förrätta en
operation och därvid möjligen medtagit studiosi. Hoffvenii
kirurgiska föreläsningar tyckas hafva bestått i förevisningar af
instru-menterna och fingerad användning af dessa på det sceleton han
förfärdigat.1 För sin praktiska utbildning i konsten voro våra
studenter, alldeles som viel de utländska universiteten, hänvisade till
de praktiska kirurgerna, hvilka trots de simpla titlarna af barberare
och fältskärer ofta ägde ej obetydliga insikter ocli naturligen en
rik erfarenhet, i synnerhet när de gjort tjänst i fält, hvilket nog
var fallet med de flesta i dessa krigiska tider. Därför var man
ock tidigt ifrig att förskaffa universitetet en god akademikirurg,
som kunde meddela praktisk undervisning; historien om deras
anställning är därföre ett icke oviktigt led i vår kirurgis historia.
Den första kände akademikirurgen är Matthias Fasbolt, som på
konsistoriets hemställan fick kunglig fullmakt den 17 okt. 1664,
dock som det tyckes utan någon lön som sådan;5 förmodligen liar
lian tjänstgjort till 1676, då Peter Trechow den 4 aug. antogs till

1 I föreläsn.-katalogen 1719 säger han 60 fall, men 80 i sin relation 1739.

2 1719 års hufvudbok och Eneström & Swederus, Väst mani. nat. liist. s. 57.

3 A. Hirsch, Gesch. d. medicin. Wissenscbaften in Deutschland, 1893
s. 126.

4 Hoffvenius tillåtes d. 5 nov. 1673 att hålla sina föreläsningar hemma
»för demonstrationens skull, hvartill han nödigt behöfver instrumenta som
icke uppbäras kunna för livar gång». 1681 8 mars begär han få docera
chirurgieu hemma, emedan »han intet kan taga sceleton upp med sig hvar
gång i katedern».

s Easholts fullmakt i Ups. Bibi. U. 67. Kanslern förordar 23 maj 1667
honom t.ill någon skälig årlig lön för lians fattigdom, någon lön syns dock
ej i böckerna.

U/is. Univ. Bit*. XX, 2. lfi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free