Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
byggt, officinen zirat och med ett ömnigt förråd underhåller; på des
visitationer hafva medici intet besynnerligit haft att påminna, ehuru
väl de intet förskrifva, ståendes praxis medica genom åtskilliga
orsaker i barberarnes och deras legofolks händer."
Det naturhistoriska studiet har hvilat på professorn i
teoretisk medicin. Botaniken nämdes särskildt som ett ämne, hvari
ban skulle undervisa, och zoologien framväxte småningom ur lians
skyldighet att föredraga anatomien. Den förra vetenskapen hade i
Frankenius en framstående representant: hans författareverksamhet
har varit både omfattande och förtjänstfull.1 Hans Speculum
bota-nicum utkom i ny upplaga 1659, hvaremot hans Botanologia först
i våra tider blifvit till trycket befordrad. Denna skrift liar sin
betydelse som det första större farmakologiska arbete i vårt land ocli
vittnar om författarens beläsenhet och insikter, man har ock att
lägga märke till, att när Frankenius skref, ägde universitetet ännu
icke någon botanisk trädgård. Denna skapades först genom den
äldre Rudbecks energiska arbete2 och stora uppoffringar och var
redan 1657 i det skick, att Rudbeck följande år kunde i Upsala
utgifva den första förteckningen öfver dess växter under titeln
"Catalogus plantarum tam exoticarum quam indigenarum, quibus
hortum academicum Ubsaliensem primum instruxit an. 1657 Olaus
Rudbeckius." Nya utvidgade upplagor af förteckningen utkommo
sedan under titlarna Hortus upsaliensis academiæ... år 1666 och
Hortus botanicus .. . 1685. Rudbecks botaniska undervisning, som
under tidens fortgång blef nästan den enda del af professuren, åt
hvilken ban ägnade egentlig uppmärksamhet, har säkerligen varit
glänsande och den har fortgått nästan oafbrutet. Den har ock af
ungdomen omfattats med lifligt intresse; i redogörelsen för sitt sista
läsår 1690 skrifver han: "Hafver jag publice in horto botanico i
detta år hållit mina lectiones botanicas och funnit, att ungdomen
1 Se 11. Fristedts företal till lians edition af Frankenii Botanologia
(Nova acta R. Soc. Scient. Upsal., Voluinen extra ordinem 1877), Frankenii
skrifter uppräknas i Stjernraans Bibliotheoa Sviogoth. 2: 334 ff. Körande
lians »Collegium philosopbicum . . . om Lapide philosophorum» 1G51 se
G. E. Klemming, Ur en antecknares samlingar, Ups. 1880—82 s. 181. Ktt
af Hoffvenius skrifvet kollegium efter Frankenii föreläsningar om
växternas medicinska egenskaper finns i Ups. Bibi. D. 201.
2 Se M. B. Swederus: »Botaniska trädgården i Upsala 1655—1807*,
Fahlun 1877 och ^Olof Rudbeck d. ä.» (i Nord. Tidskr. 1878), i hvilka
Rudbecks botaniska verksamhet grundligt skildras och ur hvilka jag
förnämligast öst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
