Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
Erik Dahlbergs storartade verk: Suecia antiqua et hodierna.1
Regeringen hade samma dag hon gaf Dahlberg i uppdrag att ombestyra
planchverket, d. 28 mars 1661, äfven anbefallt Loccenius att skrifva
texten.2 Denne sysslade därmed i många år, men fick aldrig
arbetet färdigt före sin död 1677; det lilla man känner om detta
utvisar, att ban fattat sin uppgift ganska praktiskt och tänkt
beledsaga hvarje plancb med en kort förklarande text, afsedd mindre att
innehålla någon fullständig, vetenskapligt tillfredsställande
redogörelse för det afbildade föremålet, än att lemna några korta
upplysningar, tillräckliga för en vidsträckt läsarekrets.3 Efter Loccenii
död fingo elfva år förgå, utan att efterträdare utsågs;
antikvitetskollegiet sölade och tyckes hafva haft håg att draga arbetet under
sig, men Karl XI gjorde slag i saken genom att den 2 juli 1690
anförtro uppdraget åt Claes Ornhjälm, nu censor librorum. Denne
uppgjorde en alldeles ny plan; i stället för Loccenii korta till de
olika plancberna lämpade beskrifningar skulle en omfattande
skildring af Sverige, både i sin helhet och till sina delar, utarbetas, och
verket skulle utgifvas på fyra språk, latin, svenska, franska och tyska.1
Följden af denna onödigt storslagna ram för arbetet blef, att
Örnhjälm under de fem följande åren intill sin död den 19 maj 1695
aldrig hann mera än att utarbeta fem af första delens sju kapitel;
delen omfattade Sveriges belägenhet, klimat, äldsta minnesmärken,
1 En vidlyftig redogörelse härför lians i J. Björnstjernas berättelse om
Sveciaverket (Vitt. akad. Handl. Del. 8, 1808).
- Brefven till Dahlberg in orig. och till Loccenius i kopia finnas i U.
111, Ups. Bibi. Jfr Loccenii bref t. Lenæus 9 aug. 1661 om presterskapets
skyldighet att bidraga med uppgifters insamlande (Handl. rör. Skand. hist.
9. s. 237).
3 1667 11 okt. skrifver L. t. kanslern, att han är sysselsatt med arbetet
(R. ark.). Att han ännu 1673 hållit på därmed synes af hans samlingar i
S. 1, Ups. Bibi., som är A. A. v. Stjermnans egenhändiga kopia af Loccenii
•Descriptio totius regni Sueciæ, facta jussu ... regis Caroli XI». Vid när-
mare undersökning framgår tydligt, att Loccenii original bestått af lösa,
troligen efter landskapen och därinom alfabetiskt ordnade anteckningar,
som Stjernman bragt i en annan, långt ifrån lycklig ordning och så
kopierat. Till aldra största delen beröra anteckningarna ställen i Upland och
Södermanland, så att, därest ej stora delar af arbetet förkommit före Stjern-
mans tid, det ser ut som om L. ej hunnit längre. I nyssnämda bref till
kanslern 1667 omtalas ock endast Upland och Södermanland. I S. 1 citeras
s. 22 Verelii 1672 utgifna Hervarar saga och s. 166 Schefferi Lapponia af
1673. — Att Loccenii anteckningar varit i öm hjälms händer synes af ps.
10 och 27 i handskriften.
’ 2 prof blad af arbetet å fyra språk trycktes 1691 (Klemming, Ur en
antecknares saml. s. 166),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
