Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
mångfrestande och flitige Törner liar ock efterlämnat ett
handskrifvet arbete i ämnet: ’De antiquitatibus Romanis", troligen frukten
af de föreläsningar han hållit och ämnadt till handledning för de
studerande.1 Äfven universitetets egna lärjungar offentliggjorde på
detta område disputationer af värde, såsom O. E. Odhelius 1678 (under
Norcopensis) "De sibyllis", L. Molin 1688 (under Bilberg) "De
ori-gine lucorum", hvilken afhandling förskaffade den blifvande
domprosten första hedersrummet vid årets promotion, N. Wallwijk 1689
(under Norrmannus) "Comitia Romanorum", K. Skunk 1697 (under
Lagerlöf) "Tribuni militum consulari potestate". Åt de
disputationer, som i öfrigt ventilerades under själfva professorerna i ämnet
och som kunna föras till latinstudiets område, kan i allmänhet just
ej något högt vitsord gifvas. Endast en har befattat sig med
ämnets språkliga sida, nämligen Joh. Törner 1699 (under Forelius)
"De pronuntiatione linguæ latinæ", och den är ej så oäfven.
Latinsk vers skrefvo tidens män med samma ledighet, som
svensk vers nu för tiden fabriceras af äfven ej synnerligt litterata
personligheter. Tidens latinska verskonst förefaller, så mekanisk
än bela uppgiften var med ett språk, som saknade eget lif, dock
vida ledigare än den svenska, som ännu mest trampade i sina
fäderneärfda träskor. Columbus och Lagerlöf m. fl. ansågos och voro äfven
verkliga mästare i att härma Latiums skalder.2
Det grekiska studiet saknade ej anor i vårt land.3 Det
bedrefs grundligt under 1600-talets tidigare hälft vid de vackra
gymnasier, som våra lärda biskopar sökte höja till rangen af
högskolor i smått, och detsamma var fallet vid universitetet, där vid
vårt tidehvarfs början Henrik Ausius innehade den grekiska pro-
1 K. 27 i Ups. Bibi.
2 Då mitt arbete med dess trånga ram icke kan ingå i några detaljer
på det litterärhistoriska och bibliografi ska området, får jag hänvisa till de
två stora disputationsserierna: .T. Ihre: De poetis in Svio-Gothia latinis,
1—2, 1739—40 och O. A. Knös: Historiola litteraria poetarum W. Gothia’
latinoram, 1—10, 177G—90. Om Schefferi ni. fl:s verksamhet som latinister
finnas rikhaltiga upplysningar i E. Wrangels lärda arbete: Sveriges litt.
förbindelser med Holland, 1897.
" Hufvudkällorna för kännedomen om det grekiska studiet äro: E. M.
Fants stora disputationsserie »Historiola litteraturæ græcæ in Suecia» pars
1—12 + suppl:t, Ups. 1775—85: M. Floderus: »De poetis in Svio-Gothia
grte-cis», 1—4, Ups. 1785—89, E. Wrangels nyssnämda arbete och B. Lundstedt:
Bidrag till kännedomen om grekiska språkets studium vid de svenska
läroverken, 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
