Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
har Peringer troligen själf utgifvit. Hans "Historia rerum
Aegyp-tiacarum ad an. 1543" blef aldrig fulländad utan afstannade med de
97 sidor, som utkommo (ovisst under hvilket år). Mångsidigheten
i Peringers studier visar sig däri, att han sysslat med så skilda språk
som koptiska och virginiska.
Palmroot, hvars första litterära.arbete "Historia linguæ sanctæ",
1685 (under C. Arrhenius) tillvann sig erkännande,1 gick visserligen
ej som vetenskapsman upp mot Peringer, men han var en
samvetsgrann och skicklig lärare. Ej mindre än 32 afhandlingar, alla
utom en behandlande hebreiska språket och litteraturen, ventilerades
under honom på de sju år han innehade professorsstolen och
intrycket af dem är godt; det minskar ej Palmroots ära, att de alla
äro författade af respondenterna, hvilket gäller äfven de mest
betydande såsom Isaac Abarbanelis kommentar till Jonas i hebräisk
test med latinsk öfversättning och kommentar 1696—1701 af E.
F ahlenius och C. Schultén, samt II. Salomon ben Melechs
kommentar till Genesis kallad Miclal Jophi (text och öfversättning) af
J. Schult, som sedan fortsattes af andra under presidium af Lundius,
Celsius och Boberg. Värdet af dessa afhandlingar visas däraf, att
nian var betänkt på att utgifva dem i Leipzig under den
gemensamma titeln "Thesaurus philologicus", ehuru planen ej kom till
verkställighet. Till lättnad för ungdomen, som hittills varit
hänvisad till ßuxtorfs större och något föråldrade arbete, utgaf
Palmroot 1699 ett Grammaticæ Hebreæ compendium, som länge användes
som lärobok. Daniel Lundius som i nio år skötte professuren torde
ej gått upp mot sin föregångare; om lians lärareverksamhet vittnar
dock fördelaktigt, att 40 afhandlingar utgåfvos under hans presidium
och att de göra ett godt intryck. Själf hade ban före sin
professorstid utgifvit 1694 i Utrecht en "Codex Talmudicus de jejuuio",
som 1699 omtrycktes i Surenhusii Mischna. En lysande tid skulle
säkerligen ingått för det orientaliska studiet, om universitetet fått
längre behålla den bereste och lärde Mikael Eneman, men han
bortrycktes af döden 1714 redan en vecka efter försiggången
installation.2 Lyckligtvis fick han till efterträdare Olof Celsius, en
orientalist af hög rang (J H. Michaelis sade sig sätta honom
framför hvarje annan),3 som för öfrigt var hemma i litet af hvarje, såväl
1 lians därpå följande gradaalafhandling af samma år »Historiola
linguæ græcæ» är vida svagare.
2 Bnemans intressanta resa i Orienten 1711—lä utgafs 188!> af K.
ü. Nylander. E:s handskriftssamling införlifvades med Ups. bibliotek.
3 Michaelis ord voro: »Quo neminem in litteris orientalibus magis
suspicio admirorque» (Arrhenius & Knös, Historia acad. Ups. s. 168 noten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
