Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
underlig tager sig Olof Rudbeck d. y:s gestalt lit; trots en
säkerligen oerhörd beläsenhet och ett långt lifs samlararbete uträttade
han ej i filologisk väg något, som haft betydelse för det
orientaliska studiet; bristen på filologisk skolning och skefheten i hans
utgångspunkt, som ju var att uppvisa det hyperboreiska språkets
intima släktskap med Hebreiskan, hvilket han betraktade som
världens urspråk, förryckte hela hans arbete och gjorde det värdelöst.1
-—- Ett godt bevis på de orientaliska studiernas liflighet hafva vi
däri, att värdefulla afhandlingar i ämnet hafva ventilerats äfven
under andra professorer än de i österländska språken. Så
disputerade Joh. Olderman 1685 under Norrmannus öfver
"Hellenis-nius judaicus", ett godt bidrag till orientens litteraturhistoria, E.
Fahleuius 1699 under Esberg "Historiola Alcorani", E. Frondin 1701
under Forelius "De hieroglyphicis etsacris veterum litteris", G. Wallin
"De origine rituum hebraicorum" och P. O. Aurivillius "Descriptio
templi Hierosolymitani", bägge 1707 under Bellman.
Svenska språket ingick icke ännu som ett af ämnena i
universitetets undervisning. Gustaf Adolfs vackra men ej förverkligade
tanke att inrätta en professur i modersmålet2 hade icke upptagits
af hans efterträdare. Den hastiga stormaktsutvecklingen tycktes i
första rummet fordra insikter i latin och moderna språk samt
förmåga att ledigt använda dessa; af det förbisedda om ej rent af
föraktade modersmålet hacle man mindre behof. Vid universitetet led
man ännu ej af modersmålets svaghet och lärjungarnes bristfällighet
i dess begagnande, då all undervisning, för att ej säga uppfostran
drefs på latin. Professorerna hade ju ock i Skyttes tid afvisat dennes
förslag att stundom begagna modersmålet, såsom stridande mot
universitetsstudiets vetenskapliga karaktär,3 och denna åsikt om
latinets enaberättigande fortlefde lika stark hela tidehvarfvet igenom.
1 Jag har i Afd. 1. s. 357 haft tillfälle att gifva prof på hans
besynnerligs filologiska spekulationer. Se här ännu ett: i G. Arctopolitani (liss.
1728 »De origine ... Fennonum är i texten infördt ett bref af Rudbeck,
hvari han säger, att Lappar, Finnar ocli Ester till största delen tala
hebreiska, hvilket beror på, att de härstammade från de 10 Israels stammar,
som Salinanassar enligt Esra bortförde till landet Asareth, ty rletta ord
betyder »cedrarnes. land», hvilket ej kan vara annat än »enbärsträdens land»
och således Sverige. — Den slutliga frukten af Rudbecks lifslånga arbete
Thesaurus harmonicus etc. ligger gömd och glömd i Ups. Bibi. R. 1—12.
2 Del. 1. s. 249.
3 Del. 1. s. 410.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
