Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Eclipsigrafien och fortsatte därmed till terminens slut. 1 augusti
begynte han computus ecclesiasticus och visade samtidigt
runstaf-vens egenskap och nytta. "Sedan när the wanlige auditores
lectio-num astrononiicarum igenkommo, som hade så wäl ingenium som
lust at inlåta sig med then swåra och brysamma Eclipsium solarium
calculo brachte han samma Eclipsigraphia til slut, så at någre af
hans auditores wiste prof af en uträckning til en stor solens
förmörkelse, som A:o 1724 ske lärer."
Om arten af föreläsningarna föreligga ej några upplysningar,
men för deras godhet borgar ju, att åtskilliga af de män som
intogo lärostolarna ej blott hemma utan äfven i utlandet åtnjöto ett
välförtjänt anseende. Magnus Celsius har utan tvifvel ägt en mindre
vanlig begåfning, samtiden satte honom högt som matematiker, men
han var ju äfven fornforskare, särskildt runkännare, botanist och
mekaniker.1 Det heter om honom, att "ingen af hans föregångare
så mycket som han försökt ställa sig på egen botten och underkasta
citerade författare någon kritik".3 Bilberg åtnjöt ju ett
utomordentligt anseende på sin tid, och vid hans sida stod i värdig täflan
astronomen Anders Spole; bägge stodo i liflig brefväxling med sin
samtids utländske lärde.3 H. Vallerius sattes högt af Olof
Rudbeck, själf en god kännare på området. I sonen Johan, som
bortgick i förtid, gjorde universitetet säkerligen en stor förlust; redan det
att han som filos, adjunkt inkallades af Benzelius 1710 i Collegium
curiosorum talar starkt för hans begåfning, och man får intrycket
af att han hade ögat öppet för den nya tid, som gick in för hans
vetenskap1 Elvius var af sin tid högt uppburen som astronom.
1 Sonen Olof säger i sin Epistola ad Magliabechium, Romæ 1698, att
fadern äfven var botanist. Af M. Celsius själf finns följande odaterade
(troligen från 1675) egenhändiga anteckning (i E. 146, Ups. Bibi.): »M.
Celsius Tractatuni... qui Orcades Helsingicæ .. . inscribitur typis paratum habet
itemque Fastos Sveogothicos... Opus de Mythologiis Eddicis, de
Geo-dæsia Septentrionalium urget. Quæ de laudibus et patria Hyperboreorum per
auctores sparsa inveniuntuc... in fasciculum colligit.» — Gardtman säger
i programmet vid Celsii begrafning: »Krat.. mechanices.. egregie peritns,
ut ipse sua mann machinas fabrieare scierit atque instrumenta conficere
ad observationes rerum coelestium .. Ad hæc picturæ, sculpturæ et,
coela-turæ. . gnarus.»
- Dahlin anf. st. s. 138.
3 I bref t. kanslern 23 april 1695 (R. ark.) omtalar Spole sina litterära
förbindelser med Jean Picart och Cassini i Paris och Jolin Flamstead i
London.
J Vallerii observationer öfver solförmörkelsen 1715 gåfvo Joseph 1 )elisle
anledning att ställa på honom en mängd frågor (Hermansson, Vita J. Vallerii,
1718, s. 31—32.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
