Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
vara mindre lämpligt för sitt ändamål.1 Spole, som i Lund anlagt åt
sig ett observatorium, säges hafva äfven i Upsala skapat ett sådant i
den gård ban där inköpte.2 I regeln torde dock observationerna
hafva skett från fönstren i observatorns bostad, möjligen någon
gång ute i det fria, där för öfrigt ungdomen fick under lärarens
ledning göra sina första lärospån.3 Den för allt mänskligt vetande
intresserade E. Benzelius d. 3’. hade sedan sina ögon fästade på ett
af slottstornen såsom lämplig plats för inrättande af ett verkligt
observatorium och var nära att på 1723 års riksdag drifva sitt
program igenom.1 Ej fullt två decennier senare förverkligade den
snillrike och energiske Anders Celsius den önskan man så länge
närt genom att bygga observatoriet vid Svartbäcksgatan. Trots
bristen på lokal har man dock icke alldeles saknat instrumenter.
Nästan alla den tidens professorer ägde den mekaniska skicklighet,
att de kunde tillverka åtskilliga af de instrumenter de behöfde,5 och
de arbetade dessutom ifrigt för anställande af skickliga
instrumentmakare vid universitetet." I början har det dock varit rätt klent
1 Del 1, s. 401. 1657 säger Hedræus sig hafva »tagit ett verk före, så
att man här kan hafva observationes coelestes» (kons. prot. 18 nov.). Änkan
begär 18 juli 1660 någon ersättning för sin mans omkostnad på »skådetornet»;
konsistoriet visade sig obenäget, ty det befann verket vara uppställt »på
en oläglig ort till observationer och på ej nogsamt stadig grund, förutom
det turricula är innesluten inom hennes (änkans) port och dörr».
2 L. Arrhenius säger i sin Historia acad. Upsal. (U. 91, Ups. Bibi.):
»Xotissimum est... Spole suis ædibus superstructam habuisse speculam ...
qiue una cum instrumentis et observationum diariis ferali incendio an. 1702
consumpta est». 1680 har Spole tänkt köpa Ravii gård och »på samma
byggning göra ett observatorium» (Spole t. kanslern 28 jan., R. ark.); Bavii
gård låg i hörnet af Svartbäcksgatan och Ivlostergränd invid den tomt, där
A. Celsius sedan uppförde nya observatoriet. Handlingarna i öfrigt tiga
om hans observatorium.
3 I redogörelsen för 1661 säger J. Buræus, att lian »som oftast gått
stellatim»; 1694 och 1696 säga N. Celsius och Elvius, att de »på marken»
visat astrolabiets och qvadrantens användning. Bilberg tyckes hafva
observerat 1680 års komet med tub från sin bostads fönster (Bilberg, De
cometis s. 36).
4 Forssell s. 187 och 200.
6 De instrumenter, som M. Celsius förfärdigade omtalas i Scliefferi
Svecia litt. s. 189; Hedræus hade egen verkstad (ofvan Del 1. s. 404); 0111
Rudbecks, Bilbergs och Elvii skicklighet som instrumentmakare finnas
flerfaldiga intyg.
c Den förste var .Toll. Hoffvenius (kons. prot. 17 jan. 1661 och 6 nov.
1663). Efter honom arbetade här länge den utomordentligt skicklige
schweizaren Filip Thelott, inkallad af Rudbeck (Svenska autografsällsk.
Tidskrift, 1. s. 162) ocli ofta omnämd i lians bref. En odat. förteckning
(1698?) å alla dem åt hvilka Thelott arbetat finns i R. ark. (Acad. strödda
Ups. Univ. ffist. II, 2. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
