Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Om Verelii efterträdare Schiitz, som bakom konsistoriets rygg visste
förskaffa sig platsen (7 jan. 1682), och om detbråksom han ställde
till i sin tid torde tillräckligt vara ofvan meddeladt.1 Under hans
tid erhöll dock biblioteket den största tillväxt, som i detta tidehvarf
kom det till del, i det De la Gardies stora boksamling skänktes
1686 af Karl XI. Det behöfdes allt för väl, då årsanslaget af 200
dal. smt endast medgaf obetydliga inköp, och donationer dittills
sällan förekommit. Schutz efterträdare, C. Arrhenius-Örnhjälm, satt
ej stort längre än Schefferus på sin plats (30 april" 1687—23 febr.
1689) och lämnade därför ej heller några spår efter sig. De tretton
år, som följde från N. Wolf-Stjernbergs utnämning 1689 till
Ben-zelii tillträde 1702, blefvo en orolig tid för institutionen, i det att
den tre gånger ombytte chef, och alla tre hade hvar sin plan för
reformering af böckernas uppställning och utarbetandet af nya
kataloger. Till all lycka hade biblioteket till sitt förfogande en då
säkerligen ej rätt uppskattad ovanlig arbetskraft i den skicklige
vice bibliotekarien Johan Eenberg, den välkände författaren till
beskrifningen öfver Upsala. ITan var institutionens egentliga själ i
dessa stundom brydsamma tider, utan honom hade väl allt råkat i
svår oordning tack vare chefernas förhastade reformnit. I Wolfs
tid utfärdades den 2 juli 1692 tvenne konungabref som blefvo af
största betydelse för institutionen. Det ena ökade i hög grad dess
inkomster genom att fastställa afgifter till biblioteket, som skulle
erläggas vid utnämningar, promotioner och studentinskrifningar, det
andra lade grunden till boktryckeriernas skyldighet att aflämna sitt
årstryck. Obrecht hvilken, såsom en gång Schefferus, erhöll
till-låtelse att behålla sin Skytteanska professur, kom under sin treåriga
tjänstetid (1694—97) ej heller att uträtta mycket. Något hafva
väl professurens göromål hindrat honom, än mera den segslitna
inventeringen efter Wolf, men mest af allt att han kom med ett
splitter nytt system som aldrig hann genomföras före hans afgång.
Mera ägde man då att vänta af hans efterträdare polyhistorn
Laurentius Norrmannus, och häri bedrog man sig ej heller som jag
nedan får antyda, tyvärr lämnade ban platsen redan 1702 för att
mottaga domprostsysslan.2
En ny tid ingick då den ograduerade 27-årige Erik Benzelius
d. y. utnämdes till Norrmanni efterträdare den 30 aug. 1702. Han
stannade i ett och tjugo år på sin plats eller lika länge som den
sammanlagda tiden för hans fem företrädare, och ban var en ung
1 Afd. 1 s. 211 ff.
- Han uppbar både teol. professors och bibliotekarie Win, tills bart 21
maj 1702 blef domprost.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
