Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
eller 158 årligen.1 Den svenska afdelningen var länge institutionens
styfbarn, ännu 1649 bestod den blott af fera arbeten; orsaken låg
däri att biblioteket frän början var bildadt hufvudsakligen genom
sammanslagning af gamla mest i utlandet eröfrade samlingar. Ännu
1675 hade denna afdelnings siffra icke stigit högre än till 80, någon
förbättring häri gjorde tillkomsten af De la Gardies och Rålambs
samlingar. En väsentlig ändring borde dock inträdt för framtiden,
sedan kungliga brefvet den 2 juli 1692 ålagt boktryckarne i
Stockholm, Upsala. Sträugnäs och Västerås att årligen afleverera ett
exemplar af allt sitt tryck, en skyldighet sora den 16 febr. 1707
utsträcktes till alla rikets boktryckerier. Påbudet stannade dock i
början på papperet. Norrmannus klagade 1698, att ingen enda
boktryckare ännu fullgjort sin skyldighet, under Benzelius blef det
något bättre, men försummelserna fortforo allt framgent och blefvo
ej fullständigt afhjälpta förrän i våra dagar. Det bör tilläggas, att
den boksynte Benzelius sökte vid gynnsamma tillfällen fylla
luckorna i den svenska boksamlingen; så tvekade ban ej att betala
120 dal. kppt för att komma i besittning af Dahlbergs Svecia
an-tiqua et bodierna. Han har äfven hedern af att hafva börjat
anlägga å biblioteket en samling af universitetets disputationer2 och
sannolikt äfven af rektorsprogrammen.
Några af de kostbarare förvärf som biblioteket i denna tid
gjorde utöfver de redan omnämda De la Gardieska och Rålambska
biblioteken skola här i korthet anföras. Gustaf Vasas bibel af 1541
förvärfvades genom gåfva 1688 af J. Arrhenius, och 1691
testamenterade teol. licentiaten L. Odhelius på sin dödsbädd sin vackra
samling af 100 rabbinska och hebräiska arbeten.
Haudskriftsför-värfven i 17:de seklet voro dock, för så vidt som de berodde på
bibliotekariens vaksamhet och intresse, en obetydlighet mot hvad
den påpasslige och energiske Benzelius åstadkom i det följande.
Med berättigad stolthet kunde ban längre fram i tiden säga: "Förr
var icke en rad, mindre en bok MS. grekiska, men innan jag
lämnade biblioteket ... ett ansenligt antal." Den märkligaste gifvaren
i hans tid var den lärde forskningsresanden J. G. Sparfvenfeldt, sora
just af aktning för Benzelii djupa, lärdom 1705 donerade 61
handskrifter och 41 synnerligen rara böcker; af handskrifterna voro 41
orientaliska, 8 grekiska, 7 latinska. Af tacksamhet lät universitetet
följande år trycka en af Benzelius och O. Celsius utarbetad förteck-
1 Om köpens antal och storlek se anf. st. s. 74—70 och Forssell,
Bilagan 3.
2 1714 voro redan 836 diss:r förvärfvade (Bibi. räkenskaper).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
