- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
344

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344

för att icke trädgårdsmästaren skulle gifva sig i väg, kunde ej
upprepas. Följden blef att trädgården alltmera förföll. Ryktet oru
det eländiga tillståndet började sprida sig, och i dec. 1715 hade
det trängt till den vaksamme högste ombudsmannen Anders
Lejon-stedts öron, hvilken infordrade upplysning om det var sannt, att
trädgården kommit i lägervall och ej längre kultiverades. Rudbeck
sökte försvara sig så godt lian kunde.1 Han måste dock vidgå själfva
faktum att trädgården var förfallen, men han undskyllde sig med
att medlen icke räckt till för uppbyggande af de 1702 nedbrunna
husen, att de knappt förslogo till ved för eldning af "lilla
örte-stufvan", och att han ibland legat hela två år i förskott för
utgifterna; han sade sig icke desto mindre hafva anskaffat åtskilliga örter
och växter "och efter hand, i fruktan att de åter skulle gå ut,
desamma äfven på egen kostnad så konsteligen låtit med sina färger
afmåla som de voro lefvandes, önskandes intet högre än att
trädgården kunde få något bättre underhåll och en god trädgårdsmästare
igen i den nyss aflidnes ställe,2 hvilken professoren så lärt och
undervisat, att ban alla så hemväxter som främmande örter noga
kände ocli med sina latinska namn, fast eljest ostuderad, visste
nämna". Försvaret var skäligen svagt, om det ock var sannt att
anslaget var otillräckligt. Det var väl trädgårdens sumpiga läge
som föranledde landshöfdingen 1716 att föreslå dess flyttning till
köksträdgården ofvanför slottet,3 hvaraf dock denna gång ej blef
någon verklighet. Att emellertid trädgården fortfarande förfallit är
säkert, något mer än ett årtionde senare gaf Roberg en tröstlös
beskrifning af densamma.1 Där heter det: "Horti botanici tomt är
i villervalla genom den del dürbredevid som Rudbeckii egen är;
Drifhuset längesedan förfallet och nu intet; Gården odikad,
ohägnad; Plantorna längesedan försvunna, som nu i de nästliggande 2
privatorum örtegårdar igenletas och anskaffas böra ... Odugliga
örtagårdsmästare blifvit tillsatta som alt fördärfvat med mera."5
Faderns stora arf hade den yngre Olof tydligen illa vårdat.

1 Föreläsn. redogörelsen 1715 i Ii. ark.

2 1716 21 sept. antog konsistoriet förre trädgårdsmästaren vid Hassle
gård i Västmanland Erik Vinge efter afiedne Olof Falk.

3 Det var väl landshöfdingen nuvarande trädgård vid Lugnet, som
åsyftades, ej nuvarande botaniska trädgården.

* liobergs Anteckn. om svenska läkare, Bd 2, fol. 126 verso (Ups. Bibi.
X 134); det anförda synes vara författat kring 1730.

r’ Ibland tyckes trädgårdsmästare alldeles saknats. 1 konsistoriet sattes
d. 13 maj 1721 i fråga att till Xosoeomiets reparation anslå de »för några
år oanvända lönerna till hortus».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free