- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
357

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

357

symbaler, orgor, skallmäjor, trumpeter ocli pukor, så at lifligheten
hela kyrkian fylte och folcket af förnöijelse satt i häpenhet".

Boktryckeriet, som 1638 inrymts i kominunitetets forna
lokal i Gustaviani nedre våning åt norra gafveln, flyttades därifrån
år 1654 eller något därefter till ett litet rödt hus inne på
Gustaviani-gården, hvilket innehöll ett rum för officinen, ett för papper och
en vind; under detsamma låg studentarresten. Byggnaden vette åt
Ilundelsgränd, och Terserus hade 1659 låtit för lättare
kommunikation bygga en trappa från detsamma ned i gränden.1 Huset var
dåligt och allt för trångt för sin uppgift, hvarför Bengt Oxenstierna
föreslog att flytta tryckeriet till det s. k. Hadorphska huset söder
om domkyrkan (se nedan), konsistoriet fann dock detta hus för litet
ocli ansåg, att apotekaren som innehade universitetets stora stenhus
vid nya torget kunde maka åt sig, men härtill ville kanslern ej
lyssna, efter apotekaren hotade att i så fall flytta, och föreslog i
stället att bygga ett nytt hus mellan det Hadorphska och gamla
akademien.2 Den varning, som stora eldsvådan strax efteråt (1702)
gaf, förde till, att man beslöt för eldfarans skull rifva gamla
tryckeriet; officinen flyttades till stallbyggnaden, där boktryckaren först
erhöll fyra rum och efter språkmästar D’Aunetz död 1705 äfven
fick förhyra dennes bostad på fyra rum, hvilka senare han dock
1721 måste afstå åt språkmästaren A. Papi.3

Universitetets boktryckare var sedan 1651 Johannes Pauli, dess
bokhandlare eller rättare bokförare sedan 1647 Johannes Jansonius
d. ä. från Amsterdam.4 Med ingendera var man belåten, och dock
hade tryckeriet tack vare Terseri ansträngningar försetts med en
god stilutredning/’ Dessa missförhållanden och Johannes Pauli
sjuklighet förde till, att sedan Karl X den 27 juni 1655 gifvit
privilegier för en bokhandlare, som skulle tillika upprätta ett tryckeri,
utverkade man åt det biträde hos Jansonius, Henrik Curio, som
sedan många år skött dennes boklådsaffär i Upsala, fullmakt som
bokförare och boktryckare den 26 aug. 1659. Hans privilegier ut-

1 Om antalet rum i tryckeriet se kons. t. kanslern 15 sept. 1721. Om
Terseri trappa se kons. prot. 9 mars 11359 och Terseri bref t. kons. 9 och 23
mars s. å. (kons. ark.).

- Kanslern t. kons. 22 nov- 1701 och 14 april 1702 samt, kons. t.
kanslern 27 mars 1702.

a Memorial af rilntmästarn och inspectores af rar. aug. 1714 (kons. acta);
kons. t. K. Maj:t 5 april 1718 och t. kanslern 15 sept. 1721.

1 Del 1, s. 370—71. Om tryckeriets historia se Klemming, Försök t.
hist. om Sveriges boktryckerier, Sthm 1871 och M. B. Swederus, Boklådorna
i Upsala 1610—1907, Ups. 1907.

1 K. Holm, J. E. Terserus, 1. s. 233 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free