Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
riidda;1 de felande hufvudböckerna uppgjorde» af den nye
bokhållaren Olof Evertsson Hæger, som 1667 blef färdig med det
långsamma och kostsamma arbetet.2 Resultatet af arbetet blef, att
Chruzelii sterbhus skulle häfta för 60,759 dal. smt, som också från
och med 1668 prydligen ståtade bland universitetets fordringar.
Glädjen häraf blef ej stor, ty den dom, som konsistoriet fällt 1674
till nackdel för änkan, upphäfdes 1676 af kammarkollegiet, ocb
universitetets vad till Kungl. Revisionen förde 1680 blott till, att K.
Maj:t stadfäste kammarkollegiets dom; någon tröst i olyckan var
den fördelaktiga tolkning af domen som K. Maj:t följande år afgaf.
Följden var att det lysande fordringsbeloppet från och med 1683
ströks ur universitetets böcker, enda fördelen som detta åtnjutit var,
att det från 1666 till ungefär 1682 uppburit räntorna af Chruzelii
hemman och af hans hus i Upsala samt användt dessa till
kommu-nitetets ocli exercitiestatens underhåll.3
Den hederlige och lärde Olof Verelius som 1653 öfvertagit det
ansvarsfulla uppdraget att vara räntmästare efter Chruzelius, har 27
år senare vid sin afgång lifligt och väl skildrat sitt bryderi i första
ögonblicket.4 "Jag var" säger ban "okunnig på akademiens stat,
fann för mig ingen räkning eller någon rättelse om räntorna eller
fogderäkning, utan hvad af sådant ofullkomligen kunde vara i
förråd var allt inlagdt och försegladt för Mr Boos oriktighets skull.
Bokhållaren Mårten Stensson var lika klok som jag ocli hade aldrig
slutit någon räkning, och eljest en sådan som grep till akademiens
medel hvar lian kom åt. Måste jag för den skull honom genast
kassera och fick en annan igen som var föga bättre, reste jag alltså
till Kongl. Cammaren och med möda fick förfärdigat den jordboken
som akademien nu hafver." Det var nog ej utan oro som ban och
andra mottogo Karl X:s provisionalstat af 1655 med dess slutsiffra
af 25,890 dal. smt, då den ju med 800 daler öfversteg Kristinas
stat af 1648, ty de 1647 anslagna 3,000 dalerna i tillskott af lilla
tullen i Upsala, hvilka drottningen säkerligen tagit med i beräknin-
1 Bref af O. Ii. s. 5, 7 ocli ’21. Rudbeck uppger i kons:t den 8 juni
1681. att han folierat dokumentet- i affären till 13,000 blad. Hvad R. dref
in för universitetet eller besparade det genom uppdagande af dess
mot-fordringar hos sina kreditorer, synes af Bref af O. R. s. 238—239.
s Kons. prot. 30 okt. 1667. Rudbeck uppger 8 juni 1681 i kons., att
Hæger fick 6,810 dal. kppt. för arbetet; kons:t hade 28 mars 1661 beslutit
gifva Hæger 130 dal. smt för hvar hufvudbok, hvilket för 16 år gör 2,080
dal. smt.
3 Kammarkollegiet hade 21 juli 1666 immitterat universitetet’i
Cliru-zeliska egendomen, för att det skulle bli ersatt för Hægers arbete.
* Kons. prot. 19 juni 1680.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
