Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för de Behmska borgensförbindelserna å 10,005 daler, ocb med
räntor steg bela skulden år 1697 upp till det betydliga beloppet af
24,951 dal. kppt,1 denna fordran bar dock möjligen blifvit ersatt
genom immission i familjens gods Behmersberg.2 I öfrigt hade
man ej att rosa marknaden, ty i en af rättegången föranledd
inju-rieprocess dömde hofrätten universitetet den S dec. 1683 att ersätta
sin motpart med 2,000 daler smt, hvarjämte processkostnaderna
stigit till 900 dal. smt. Om gäldandet af dessa kostnader som
räntekammaren förskotterat uppstodo våldsamma slitningar inom
konsistoriet, i det man satte i fråga, om icke dessa medel rätteligen
borde ersättas af de professoi-er, som sutit i konsistoriet vid den
tid då domen fälldes, eller af deras arfvingar.3 I våra ögon måste
det synas naturligt, att universitetet som ett odeladt rättssubjekt
skulle vidkännas kostnaderna, men så resonerade man ej denna
tiden, särskildt häfdade J. Arrhenius den motsatta åsikten och den
vann godkännande. Dock utkräfdes ej ersättningen kontant, trots
att detta ofta var på tal, utan man nöjde sig med att så sent som
1721 kvittera ofvannämda fordran å 2,900 mot de skulder för
inne-stående lönefordringar, hvari universitetet bäftade till sterbhusen
efter dem som deltagit i domen. Konsistoriet, som både kände och
erkände sin egen svaghet i skötandet af sina processer i dylika
kraftuål och som tillika fruktade för den vanliga långsamma och
dyrbara rättegångsvägen, var tvenne gånger betänkt på att hos K.
Maj:t begära en utomordentlig domstol för afdömande af sina
fordringar i sterbhusen efter tre för länge sedan afledne professorer
Gestrinius, Ausius och Bringius, men så väl De la Gardie 1683,
som Bengt Oxenstierna 1690 afstyrkte förslaget.’1 Huruvida man
fick ut fordringarna hos Gestrinius och Ausius å 16,284 och 11,891
dal. kppt bar jag ej kunnat utröna, men det förefaller föga
sannolikt. Af fordran hos Bringius å 7,488 dal. kppt, som hofrätten
alldeles underkände den 27 nov. 1686 men K. Maj:ts dom af 7 mars
1687 erkände, har man åtminstone utbekommit en assignation å 100
rdr (600 dal. kppt) med ränta.5
Universitetets jordbesittning har icke nämviirdt ökats under
1 Rommels uppgift 1697 (Landsarkivet: Biogr. Behm . Hofriittens dorn
i likvidationen 2 mars 1689 stämmer ej fullt härmed.
2 J. Arrhenius s. 90.
:l Anledningen gafs af ett kungabref af 1681 (nu förkommet), som
onådigt frågade, om ej stipendiekontot fått sitta emellan, for att. Behm skulle
få sina 2,000. K. Maj:s förmodan var riktig som räkenskaperna visa,
4 Se Afd. 1, s. 216—17 och 314.
9 Brefven i kopia i ITps. Bibi. U. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
