- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
400

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400

universitetet. Upland sände i början det största antalet studenter,
ehuru dessa ju voro fördelade på tre nationer, Uplands, Fjärdhundra
och Roslags; därnäst kora Västmanlands-Dala nation. 1656 voro
de förra 170 om ej flere,1 de senare 98; 1673 voro siffrorna 182
och 97; 1674 114 och 99. Men 1681 äro Västmanlänningarne 166,
alla Uplänuingarna blott 129; 1688 hafva dock Uplandi åter ett
litet öfvertag med 170 mot 160. Östgötarne växte starkt, de voro
1656 blott 86, men 16S8 räknade de 147; Stockholmarne och
Västgötarne höllo sig ungefär lika till talet, ehuru växlingarna voro
starka.2 Sora exempel på små nationer kunna för åren 1681 och
1688 anföras: Gotlandi (4 resp. 19), Vestrobotnienses (7 resp. 13),
Nericienses (12 resp. 11), därest de senare verkligen bildat skild
nation från Södermanlänningarne. Genom tillväxten i nationsantalet
ökades utsikten för professorerna att komma åt ett inspektorat,
hvilket som jag nyss nämt var något eftersträfvansvärdt, ej minst
af den orsaken att nationerna förärade sina förmän dyrbara
heders-gåfvor, s. k. honorarier. Dessa hafva troligen antagit formen af en
hvart tredje år återkommande tribut, möjligen ock någon gång
fallit tätare då inspektorsombyte föranledt en tidigare hyllningsgärd.3
Till deras värde kan man döma däraf, att Västgötarnes honorarier
i regel gingo till ett värde af 300 dal. kppt, en gång (åt Bilberg) till 450
daler. Värdet har väl växlat efter nationernas storlek och
förmögenhetsvillkor och kanske äfven efter deras känslor för sin
inspektor. Hoffvenius fick 1670 af Uplänningarna en silfverkanna värd
150 daler, Smålänningarnas honorarier till P. Rudbeckius 1674 och
Spole 1680 kostade 112 och 190 daler, Värmlänningarnas åt
Gardt-man 1673 och 1680 143 och 203 daler, 1699 åt den beundrade
Lagerlöfs änka 300 daler, Västmanlänningarne åter gåfvo åt den
högt uppburne Svedberg silfverpjeser för 400 daler; de fattigare
och fåtaligare Gotlänningarna skänkte dock pokaler 1694 och 1701
för 123 och 120 daler.4

1 Den oklara uppgiften (Ups. bibi., U. G6) har: Roslagi 53, Uplandi
64, Upsalienses 53 och efter de sista, utan att nationens namn utsättes,
siffran 67, som väl bör afse de ej nämda Fjärdhundrenses. I så fall blir
dock totalsiffran 237, hvilket är väl högt.

2 1656, 1674, 1681, 1688 voro Holmenses 30, 50, 63 och 50; Vestrogoti
37, 72, 50 och 73.

a Jag sluter detta af en förteckning öfver Västgöta nations honorarier
1681—1776 i Ups. bibi., U. 66. Palmberg: Smålands nation s. 22 har
likartad uppgift.

4 Efter nationshistorierna. Som 3 dal. kppt var lika med 1 dal. smt,

var således ett honorar å 300 dal. kppt — V7 af en professors lön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free