Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
med det för tiden egendomliga förhållandet, att universitetets män
genom släkt- och giftermålsförbindelser voro sammanknutna med
hvarandra. Ofta delade de sig härigenom i vissa grupper, ocli detta
har i sin ordning starkt återverkat på deras uppfattning af och sätt
att behandla universitetets ärenden i allmänhet. Att så varit fallet
är alldeles ögonskenligt för den som trängt djupare in i tidens
historia. Rudbecks bref gifva oss talrika exempel på, hur starkt han
påverkades af släktförbindelsens makt. I hvilken omfattning ett
verkligt nät af dylika förbindelser kunde på så sätt sammanknytas,
har Forsell uppvisat rörande E. Benzelius d. y. I visst samband
med denna korporationsanda stod en uppfattning, som måste synas
oss mäkta besynnerlig, men som då var belt vanlig och betraktades
som alldeles naturlig, nämligen att professorshuset skulle som det
hette konserveras, hvarför man gjorde till villkor för platsens
bekommande, att efterträdaren lofvade gifta sig med företrädarens
änka eller någon af hans döttrar. Till stor del var denna åsikt
ett arf från den tid, då universitetet var så godt som ett kyrkligt
organ, men den underhölls af den fortfarande starka förbindelsen
med kyrkan och fann ett godt stöd i samtidens allmänna
uppfattning; seden var ju hvad prästerna angick till och med erkänd i
1686 års kyrkolag. Ingen liar vid universitetet talat så starkt för
upprätthållandet af denna sedvana som gamle Olof Rudbeck, och
han har till och med yrkat hos kanslern på dess fastslående genom
kunglig förordning, i den form att den unge ogifte professorn skulle
göra sitt val bland professorsstatens lediga kvinnliga medlemmar.
Det syntes Rudbeck så mycket billigare, som den unge professorn
härigenom, i stället för att som prästen tvingas att taga antingen
änkan eller dottern, skulle hafva fritt att välja mellan 17 till 18
personer, och han ansåg att om den unge ej ville, borde han
åtminstone lämna af sin lön 16 eller 20 tunnor åt änkan.1 Både
Rudbeck och andra hafva också vid förslagen gjort vederbörligt
afseende på, om den sökande var villig att konservera huset.2 Och
1720 visar konsistoriet en sådan ömhet om apotekar Voigtländer
änka, att det ställer henne två kandidater i valet, och ehuru hon ej
gaf tydligt svar på rletta anbud, rent af föreslog hos kanslern den
ene, emedan ban kunde försörja huset.3
1 Rudbeck till kanslern 21 maj 1699 (R. ark.)
■ 1679 rekommenderar Rudbeck H. Vallerius till rector eantus, efter
han är villig att gifta sig med företrädarens änka (Bref af O. R. s.
ISO-Vid förslaget efter Hoffvenius sätter Skunk visserligen Hjärne först, men
därnäst Drossander, efter han kan försörja änkan (kons. prot. 23 aug. 1682).
3 Kons. prot. 28 maj och dess bref t. kanslern 30 maj 1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
