Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
ser jag bättre än någon, hvilka stora brister, som häfta vid det
verk, som framträdt som frukten af dessa arbetsår. Jag är ock
fullt öfvertygad, att mången skulle varit bättre skickad än jag att
lösa den ansvarsfulla uppgiften. Men då ingen annan trädde fram
för att lyfta häfdaforskarens mantel, har jag ej tvekat att göra
försöket, ty jag har känt som en plikt mot min alma mäter att, så godt
jag förmådde, göra hennes historia bekant för vårt folk, i hvars
öden hon gjort en ej ringa insats, låt vara att den icke omstrålas af
någon bestickande yttre glans. Det är kärleken till den moder,
som fostrat mig, som drifvit mig till detta arbete och som hållit
mig uppe under dess stundom nästan öfverväldigande tyngd.
Redan i unga år lärde jag älska henne, och ju mera jag lefvat samman
med henne och ju djupare jag trängt in i hennes flydda lif, dess
mera har jag lärt att älska henne. Men jag har ock lärt att vörda
henne för det ärliga, trogna, alltid betydelsefulla, stimdom
lysande arbete, som hon nedlagt i fosterlandets tjänst. Och med
öfverfullt hjärta nedlägger jag för henne detta arbete som en enkel gärd
af min sonliga tacksamhet. Hon torde mildt öfverse med dess
svagheter, därför att hon vet, att det är framsprunget ur en
innerlig kärlek till henne och till bägges vår gemensamma moder, vårt
gamla, ärorika och stolta fosterland.
Upsala i oktober 1913.
Claes Annerstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
