Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ingenting hade mot den unge Asp, som för öfrigt hos kanslern
rekommenderats den 29 april af sin gamle morfader själfve prokansleren,
hvarå kanslern den 1 maj svarat, att lian delade dennes åsikt, att
Asp borde komma i fråga före de andra. Det är med detta för ögat
man skall läsa kanslerns bref till K. Maj it,1 för att förstå dess
verkliga syftning. Ty det låter ju eget, att kanslern där hemställer
under-dånigst, hvilken af de två, Frondin eller Norrelius, K. Maj :t täckes
benåda med platsen, då den tredje M. Beronius ju nyss fått en
teologie adjunktur. Detta borde ju innebära ett förord för de två första,
men det långa tillägget om orsakerna, hvarför Asp ej kunnat komma
med, visar tydligen hvart ut ban syftar. Och K. Maj:t nämde
mycket riktigt Asp den 21 maj 1729 och undanröjde för framtiden det
förmenta släktskapshindret genom att erinra, att, ehuru visserligen
bestämmelsen i sagda bref af 4 maj 1727, att två af samma släkt ej
fingo taga del i ett måls afgörande, måste iakttagas, kunde det ej
utgöra något hinder för konsistoriet att vid domars fällande eller
beneficiers bortgifvande i alla fall blifva domfört, efter professorerna
voro så många, att äfven efter jäfvigas afträde tillräckligt antal
alltid borde finnas.
Det icke minst märkliga vid denna utnämningshistoria var, att
ett djärft försök gjordes att alldeles förhindra hvarje utnämning,
för att så bringa bela professuren på indragningsstat och i dess ställe
få en ny inrättad i fysik. De tendenser till ett befordrande af landets
ekonomiska utveckling, som under det nya tidehvarfvet så
småningom allt starkare trädde fram, föllo här samman med det intresse,
som de exakta vetenskapernas målsmän vid universitetet hyste för
åstadkommandet af en lärostol i den moderna fysiken.
Vetenskapssocieteten hade gjort sig till tolk för dessa, och själen däri var utan
tvifvel dess sekreterare den unge docenten Anders Celsius, som allt
framgent visar en hårdnackad ifver att göra ända på den i hans ögon
onödiga poeseosprofessuren. Sannolikt var han ock författare till
det memorial i saken, som societeten den 6 maj 1729, således i allra
sista stund, inlämnade hos kanslern. Häri hemställde societeten,
att sagda professur skulle indragas och ämnet förenas med någon
annan professur, helst den i eloquentia, samt i stället en ny i historia
och philosophia naturalis inrättas. Landets ekonomi och kultur
grundade sig förnämligast, förutom på matematik och mekanik,
just på fysiken, under det rikets välfärd väl ej så egentligen berodde
på en professur i poesi. Medici hade nog att göra ändå, utan att
betungas af fysiken, och man erinrade, att vid Oxenstiernas och Skvt-
1 Tryckt i Bill. 3, n. 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
