- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
73

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

juni 1737 vid nära 73 års ålder, efter att i aderton år hafva ärligt och
väl förvaltat sitt ansvarsfulla ämbete. Läsaren torde, oafsedt ett och
annat missgrepp, som jag ej dolt, själf hafva fått detta intryck.
En man af ovanlig duglighet och stor ämbetsmannaerfarenhet
vakade Cronhjelm omsorgsfullt öfver ordningen vid universitetet och
gaf varningar, då det behöfdes. Så erinrade han (1 aug. 1728)
efter genomläsningen af föreläsningsredogörelserna, att kurserna
kunde drifvas något fortare, så att icke som nu skett en person
hölle på i två terminer med att förklara fyra till fem kapitel i en
auk-tor. En annan gång (1 maj 1732) erinrade ban, att konsistoriet
icke ägde inköpa jord utan hans vetskap och K. Maj:ts bifall. Mot
det nedärfda sölet med räkenskapernas insändande å bestämd
tid gjorde han upprepade erinringar. Han besökte universitetet
icke mindre än sex gånger, och som en person, hvilken i sina yngre
dagar sett honom nära, meddelar,1 var han välkommen i
professorernas krets, emedan han älskade tala om lärda saker,
begagnade latinet vid sitt offentliga uppträdande och i sin beröring med
universitetet icke lade någon högdragenhet i dagen, utan visade
väldighet och välvilja mot alla. Hans konservativa läggning,
karolinska art, ja själfva hans renlärighet med därur härfluten
intolerans stämde säkerligen godt med uppfattningen hos den
lärarestam, som han mottagit från Karl XII:s tid. Det hedrar honom,
att då han en gång uttalar verkligt missnöje med konsistoriet,
det sker därför, att han upptäckt, att den professor, som mottagit
honom som gäst, sedan därför tagit betalt af universitetet.2
Säkert är, att han ingalunda stod efter de kanslerer, som sedan
beklädde platsen. Gustaf Bonde innehade den för kort, att man säkert
kan döma, hvad han kunnat blifva för universitetet, om han fått
stanna på sin post; som personlighet kan ban dock icke mäta sig
med Cronhjelm, och han saknade dennes praktiska duglighet. Och
den i yngre år så glänsande Karl Gyllenborg stod i karaktär vida
under den man, som knutit sitt namn till 1734 års lag, och var
knappast honom öfverlägsen i begåfning, säkerligen underlägsen i
äm-betsmannaduglighet, liksom partipolitiken kom att hindra honom
att ägna universitetet samma vaksamma intresse, som Cronhjelm

1 Se C. J. Berch: Namnkunnige svenske herrars . . .
skådepenningar, Flock 3, 1781 s. 165.

2 Konsist:t hade beviljat J. Steuchius, som herbergerat kanslern
600 dlr. kpt. för första. 300 för andra besöket. Cronhjelm, som
upptäckte detta vid räkenskapernas granskning, skref 12 dec. 1724 till
kons:t, att han fann detta sällsamt, då Steuchius enständigt
inviterat honom och han fägnats äfven af andra. Konsist:t svarade 9 febr.
1725, att Steuchius lofvat återställa summan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free