Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
dagen förut gått direkt till K. Maj :t med en supplik om platsen,1
ock den 8 mars blef kan utnämd. Det oregelbundna förfarandet
var ej att loforda, men valet var lyckligt. Strömer var en man
med stora gåfvor, skicklig matematiker ock vuxen en astronoms
uppgift, om han ock ännu saknade något af den praktiska
handläggning, som Hjorter förvärfvat; att han var denne öfverlägsen
både på hufvudets vägnar och i vetenskapliga studier, torde icke
kunna betviflas.
För Hjorter var utgången nog ingen öfverraskning, och han
hade dessförinnan kommit fram med ett förslag afsedt att
betrygga hans egen framtid och tillika göra honom till observatoriets
egentliga herre. Detta var i och för sig en orimlig begäran, och
Hjorters förtjänster, så stora de än kunde vara i afseende på de
praktiska observationerna och kalkylerna,2 berättigade honom icke att
göra anspråk på en dylik särställning; härtill kom hans svåra
ore-gerliga lynne, som skulle gjort en dylik situation outhärdlig för
astronomie professorn. Redan i början af dec. 1744 hade han
emellertid hos kanslern inlämnat en supplik, som denne den 10 dec.
remitterade till konsistoriet. Häri begärde Hjorter ej mindre, än
att observatoriet skulle skiljas från professuren, efter professorn
icke kunde hafva tid för dess skötande, att han själf som
observator regius och med en lön af 500 dlr. smt. skulle bli dess prefekt och
få till hjälp en amanuens med 200 dalers arvode samt ensam bebo
hela byggnaden. Däremot ville han förära universitetet sin
aflidne svåger A. Celsii manuskripter, böcker och instrumenter och
göra en donation till observatoriet å 6,000 dlr. kpt.
Klingenstjerna, till hvilken suppliken remitterats, fann detta väl starkt. I
sessionen den 24 dec. uttalade han sig bestämdt emot, att
observatoriet skulle skiljas från professuren. Observationsarbetet vore att
säga sanningen mera besvärligt, då det pågick, än egentligen träget,
då man i vårt land icke kunde påräkna mer än 40 till 50 klara
nätter, kalkylarbetet vore ock drägligt. Huru viktig än en katalog
öfver fixstjärnorna vore, brådskade det ej med den saken, såsom
Hjorter sökt uppskrämma folk, och i alla händelser torde den
härför oundgängliga muralkvadranten icke kunna finna lämplig plats-
1 Strömers supplik har åtecknadt »inkom 27 febr. 1745»; kanslerns
bref t. K. Maj:t är dateradt 28 febr.
2 Wargentins erkännande i den vägen i hans minnestal öfver
Hjorter 1757 väger tungt. Meldercreutz omdöme om Hjorter (se Voltemats
Anekdoter, N 937 i Ups. B.) var: »Intet jugement, starkt minne och
ingenium, A. Celsius titta ej på honom i observationerna». Hjorters
envisa och svåra lynne skönjdes vid striden om inspektorsvalet i
Jämtlands nation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
