Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
hans anbud och att ban finge flytta ifrån observatorium. Men
detta var naturligen en utgång, som ban aldrig väntat, och han
bekvämade sig därför till nya underhandlingar med Klingenstjerna
och Strömer. Dessa förde den 24 aug. 1746 till följande
öfverenskommelse. Professorn skulle ha direktionen öfver observatoriet och
observatorn vara honom underordnad i sitt arbete, däremot finge
observatorn bebo huset utom rummen i öfre våningen och de, i
hvilka instrumenten voro inrymda; Hjorter skulle få titel af
observator regius och 1,000 dlr. kpt. i lön. Å sin sida utfäste han sig
att, om detta förslag antogs af K. Maj:t, skänka till institutionen
såväl A. Celsii böcker och instrumenter som den tillökning ban
själf åstadkommit i dessa, dock med villkor att hafva dem under
sitt förvar; slutligen lofvade ban donera 6,000 dlr. kpt., hvarå
räntan skulle användas till samlingarnas förkofran. Den 31 okt. 1746
stadfäste K. Maj:t uppgörelsen och nämde Hjorter till observator
regius, men som den kungl, resolutionen icke fullt tydligt godkänt
alla de villkor, som Hjorter uppställt, måste K. Maj:t den 2 juni
1747 utfärda ett nytt bref, som uttryckligen fastslog allt hvad som
intagits i öfverenskommelsen af 24 aug. 1746, och först därpå
utfärdade Hjorter den 29 juli 1747 ett vederbörligen affattadt
donationsbref.1 Härmed var den sega tvisten förd till ända. Hjorter
öfverlefde den blott trenne år, den 25 april 1750 gick ban ur tiden;
observatorsplatsen förblef dock orubbad, ehuru man vid
universitetet gärna velat återtaga den adjunktslön, som anslagits till den
nya tjänsten.
Den tredje af de institutioner, som i Gyllenborgs tid rycktes
upp ur sitt förfall, var Nosocomium eller det akademiska
sjukhuset. Om dess eländiga tillstånd i Robergs tid och de ekonomiska
följder detta medförde för honom har jag anfört något ofvan,- ur
sitt nödläge upprycktes det först genom Nils Rosén. Redan som
innehafvare af professuren efter Rudbeck och således innan lian
genom ämnesbytet med Linnæus den 21 jan. 1742 blifvit prefekt
för sjukhuset, hade ban genomdrifvit i konsistoriet, att huset skulle
repareras, och den 23 maj 1741 undertecknades kontraktet med
J. Körner, som hade observatoriebyggnaden om hand, att han för
18,000 daler skulle reparera den större åt Ricldartorget
vettande hufvudbyggningen å Nosocomiitomten,3 och arbetet slutfördes
1 Tryckt i Urkunder etc. s. 87—S9. Förteckningen å Celsii egna
instrumenter är tryckt i Schücks program vid Bergstrands installation.
5 Se ofvan s. 56 ff.
3 Kons. t. kanslern 9 juni 1741; något kanslersbref med bifall till
utgiften finns icke, kons:t åberopade en befallning af Cronhjelm. Ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
