Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
biföll platsens eventuella indragning vid Ficks afgång, samt bur
den återupplifvades igen 1766 i Olof Rabcnii person.
Riksdagen sysslade äfven med andra organisationsfrågor.
Så föreslog protokollsdeputationen upprättandet af en professur
i fysik, hvartill jag återkommer längre fram. Vidare var det på
ständernas hemställan, som K. Maj:t den 23 dec. 1747 utfärdade
ett bref rörande formen för professorsförslag,1 i hvilket föreskrefs,
att vid förslagens upprättande inga andra skäl fingo åberopas än
de, som grundade sig på regeringsformens 40 §, samt att man skulle
tydligen yttra sig om hvarje sökandes förtjänster och jämföra dem
inbördes, så att höga vederbörande så mycket lättare måtte se, om
någon prejudicerats; det sista erinrar oss om, att frihetstidens osed
att betrakta ämbeten ur privaträttslig synpunkt redan stod i fullt
flor. Konstitutionernas högst ofullständiga bestämmelser om
förfarandet vid förslags upprättande (naturliga nog då man
ursprung-sprungligen mera afsett kallelse än förslag) blefvo härigenom
något förtydligade. Det kan tilläggas, att bestämmelsen, det tre
skulle sättas på förslag, införts för alla ämbeten genom nya
regeringsformen, samt att kompetensen hos sökande reglerades
genom kungliga brefvet 18 nov. 1748,3 enligt hvilket den, som förut
speciminerat sine præside i den vetenskap, hvari ban sökte
professur, befriades från nytt prof, men den, som icke gjort det, ålades
att så göra, innan förslag uppsattes.
I frågan om sättet för docentutnämningar inblandade sig
riksdagen. Konsistoriet kunde dock här göra nöjaktigt besked för
sig gent emot den något småaktiga anmärkning, som framställts.
Protokollsdeputationen hade nämligen (16 nov. 1747) begärt
upplysning, hvarför åtskilliga docenter, i trots af att Gyllenborg den
18 febr. 1745 förbehållit sig, att inga docentutnämningar finge ske,
innan han däraf fått del,3 dock sedermera blifvit, efter hvad det
berättats, antagne, utan att anmälan förut skett hos kanslern.
Konsistoriet afgaf svar efter att hafva infordrat upplysning af
fakulteterna.4 Den filosofiska meddelade, att Gyllenborg icke långt
efter utfärdandet af sitt ofvannämda bref hade, på grund af
fakultetens erinringar och det förestående öfverloppet af sökande,
muntligen medgifvit fakulteten, som bäst kände personerna och
1 Bill. 3, n. 148.
2 Bih. 3, n. 153.
3 Se ofvan s. 174.
4 Kons:8 svar af 20 nov. har jag ej kunnat återfinna. Filos. fak:s
memorial i saken af 19 nov. finns bland dess acta; den teol. fak:s,
intaget i dess prot. 7 dec. 1747, är tryckt hos Cornelius, 2, s. 14 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
