- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
291

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

ma, då en Newtons, en Leibniz’, en Wolffs skrifter läggas på
hyllan. Den hastigt växande massan af bokpressarnas alster beror ock
på, att det skrifves så mycket i onödan, ett mångskrifveri har
inträdt, som skjuter de stora författarne åt sidan, det drifver folk att
blott läppja på litet af hvarje och att, i stället för att genom eget
arbete mödosamt uppföra sin tankebyggnad, suga en ytlig kunskap
ur samtidens diktionärer. Den ej minsta faran, som synes hota den
vetenskapliga litteraturen, vore dock, att de flesta mera bildade
folk i Europa liksom förklarat krig mot latinet och börjat
behandla vetenskaperna på sina modersmål. Följden häraf är, att man
måste lära sig en mängd språk, redan nu kräfves insikt i franska,
engelska och tyska, ja i italienska och spanska, men hvart tar detta
vägen, i synnerhet om man äfven skall lära sitt polska, ryska och
öfriga obildade sarmaters språk. Månne ej detta efterhand skall
föra till, att man slutligen får använda hela sitt hf på att lära språk
eller att man helt enkelt nöjer sig med att blott lära sitt eget
modersmål och författa sina skrifter på detta. Men då splittras
vetenskapens hittills eniga republik i lika många delar, som språk
förefinnas, och man får erfara, som någon kvickt har sagt, att
vetenskapernas behandling på modersmålet skall medföra större skada
än det straff, som försynen pålade mänskligheten genom den
babyloniska språkförbistringen. Det halft ironiska, halft
allvarliga talet väckte oerhördt uppseende och förde till en häftig fejd i
pressen.1

Teologie doktorspromotionen firades följande dag den 16 juni
i domkyrkan med ärkebiskop Henrik Benzelius som promotor.
32 af K. Maj:t utsedde män hedrades med värdigheten, bland
dessa 7 Upsaliensare alla föreslagna af kanslern. De voro fyra teologer,
Asp, Halenius, Mathesius och Benzelstjerna samt tre ur den
filosofiska fakulteten, L. Hydrén, N. Wallerius och O. Celsius den yngre.

Juris doktorspromotionen firades den 17 juni. Det märkliga
med denna var, att en dylik ej firats på 110 år, sedan Loccenius
promoverade Elias Mörck 1642.- Sannolikt har medicinska
fakultetens lyckosamma bemödande 14 år tidigare att återuppväcka
den medicinska gradens utdelande eggat juristerna att också
anstränga sig för vinnande af samma mål.3 6 hedersdoktorer voro

1 Jfr Salvii Lärde Tidningar 1752, n. 40 och följande. Skrifterna

i stridsfrågan anföras af D. Tilas i hans Bibliotheca t.opographica
Sve-cana T. 2 (K. Bibi.).

3 Se Del 1, s. 394. Att i Karl XI:s tid två personer aflagt examen
pro licentia har jag omnämt i Del 2, afd. 2, s. 133.

3 Redan 1746 ha 2 juris studiosi, N. Wall och C. Krook (hvilka
bägge nu promoverades) anhållit att få antaga gradum doctoris, hvil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free