Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
af hans universalhistoria öfver Europa,1 men tillika beslutit att
dylika lån skulle hädanefter underställas kanslern. Ehrenpreuss
bestämde nu, att full säkerhet skulle ställas för dylika lån och
räntefriheten för framtiden förkortas till tre år, hvarjämte
arbetet skulle förut uppvisas i konsistoriet; den sista föreskriften
saknade ingalunda sin betydelse, då man hade att göra med
professorers något oklara författareplaner. — Den andra frågan väcktes af
Berch, som i afseende på de nyss införda civilexamina påpekade
svårigheten dels att på de få timmar, som dessa examina toge i
anspråk utröna examinandernas skicklighet, dels att man icke
kände kollegiernas önskningar i afseende på examensämnena; Berch
syftade därmed tydligen på, att detta gjorde examensbetyget
osäkert. I afseende på den förra svårigheten svarade kanslern riktigt,
att professorerna hade själfva att här uttänka utvägar, rörande
den andra svårigheten svarade han icke förr, än Meldercreutz
närmare preciserat frågans innebörd genom att betona osäkerheten
för att kollegierna toge hänsyn till examina, och han gaf då det
föga tröstande svaret, att det vore professorernas skyldighet att
examinera i de stycken, som de visste höra till vederbörande
kollegiers göromål, »men huruvida kongl, collegierna därpå reflectera,
blifver deras göromål». — Det tredje ärendet rörde den rätt, som
kemie professorn J. G. Wallerius begärde, att få på svenska
utgifva disputationer »in puré metallurgicis», emedan termerna
återgåfvos lättare på svenska än på latin. Kanslern biföll, dock med
villkor att detta icke finge bli prejudikat i andra vetenskaper, för
»att latimteten därigenom ej måtte komma till att lida och
ödeläggas»; vi minnas, huru han fyra år förut i rådet värnat om latinets
rätt att vara vetenskapens språk.2
Äfven de kungliga besökte detta år universitetet den 7—10
augusti. Den 8 besågos biblioteket och botaniska trädgården, den
10 hölls den disputation af Ihre, som väl var afsedd att vara
besökets glanspunkt. Den snillrika Lovisa Ulrika ville tydligen få
öfvervara en akademisk tornering. Lördagen den 8 gaf hon Ihre
i uppdrag att till måndagen den 10 hafva svenska teser färdiga om
»Företrädet vetenskaperna emellan», och på utsatt dag klockan
1 Celsius hade 1750 tryckt i Upsala »Utkast till ett collegium
öfver den europeiska statshistorien, 64 ss. Om det var kostnaden för
denna lilla skrift som skulle bestridas eller om anslaget afsåg
utarbetandet af något större på dessa grundlinjer hvilande arbete, kan man
ej se. Säkert är, att intet större arbete i europeisk historia utgafs af
Celsius.
1 Se ofvan s. 261.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
