Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
på dess egna privilegier och ytterligare bekräftad genom
prästerskapets, men dylika frågor kunde enligt regeringsformen och
riksdagsbeslutet af 1723 icke afgöras mellan riksdagarna, utan endast
på dessa och med alla fyra ståndens bifall. För öfrigt kunde
teologerna icke hafva tid att undervisa i de orientaliska språken, och
professuren i skaldekonst borde ej indragas, då den vore den enda
i riket, och det icke ginge an att därmed belasta eloquentie
professorn. Hade det gått lätt för riksdagen att besluta dessa
professurers bibehållande, föll det sig däremot svårare för henne att lika
bestämdt fasthålla vid de två nya professurernas inrättande,
sedan grunden för deras aflönande ryckts bort genom det förra
beslutet, och man kände sig osäker, om universitetet hade råd att
af-löna de två nya. Den föreslog därför, att kemie professuren skulle
såsom oundgänglig bibehållas och förses med underhåll af
universitetets öfverskott, under det att rörande den i fysik man
hemställde till K. Maj :t att tillse, om denna vetenskap fordrade
särskild representant eller om den icke kunde sammanslås med den
kemiska professuren. K. Maj:t, som denna tid blott hade att
inregistrera riksdagens mått och steg, gaf kanslern däraf del den 12
aug. 1752 för behörig verkställighet och inbegärde tillika hans
yttrande om sättet för den fysiska vetenskapens anordnande vid
universitetet.1
Det måste ju synas underligt, att ständerna satte ifråga en
eventuell indragning af fysiska professuren, då Klingenstjerna,
som vi erinra oss, 1750 utnämts till dess innehafvare. Men saken
var den, att de hade sig väl bekant, att sekreta utskottet redan
tidigare (den 16 maj s. å.) hemställt till K. Maj:t, att
Klingenstjerna skulle erhålla tjänstledighet från professuren för att kunna
odeladt ägna sig åt sin vetenskap, dock med bibehållande af såväl
lönen som öfriga förmåner; en dylik hemställan af utskottet var
en fingervisning för K. Maj:t, som denne alltid följde och till
hvilken han äfven nu gifvit sitt bifall.3 Med kännedom härom kunde
ständerna i sin skrifvelse sätta i fråga, om fysiska professuren
kunde bestå själfständigt, då ju Klingenstjerna fortfarande innehade
matematiska professurens lön, och universitetet således måste se
1 K. Maj:ts bref 12 aug. 1752 i Bill. 4, n. 16.
- Den 23 juni infordrade K. Maj:t kanslerns yttrande öfver ut-
skottets förslag om Klingenstjerna. Denne tillstyrkte 9 juli, och K.
Maj:t stadfäste anordningen 17 aug. Den kloke Ehrenpreus» hade
dock i sitt svar beklagat, att utskottet låtit Klingenstjerna behålla
hela lönen och ej afskilt något för hans vikarie, då ju, som erfarenheten
visat, förordnanden utan lön sköttes med mindre drift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>