Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
mer framställde. Det innehöll, 1) att han skulle efter afskedet få
i sin lifstid behålla lön och öfriga förmåner samt rätt för änkan till
nådår och änkepension, 2) att mechanices direktören’ och
adjunkten Melander skulle efterträda honom, dock först sedan han erlagt
15,000 dlr. kpt. till en fond för observatoriet, men med rätt att som
andre lönlösa pofessorer komma i åtnjutande af någon af de
löneförbättringar, som nu utanordnades ur den tilltänkta
emeritifon-den, när sådan blefve ledig, 3) att observator Mallet skulle hugnas
med titel af observator regins, och att han liksom hans efterträdare
skulle i förbättring på observatorslönen njuta räntan på
ofvannämda 15,000. Saken remitterades, säkerligen blott för den
yttre anständighetens skull, till universitetet, och konsistoriet
tillstyrkte den 3 oktober med hänsyn till Strömers förtjänster och utsikten
att se två så skicklige män som Melander och Mallet befordrade;
endast Meldercreutz erinrade, att Melanders transport hindrade att
som lagen bjöd uppsätta förslag. Konsistoriet påpekade dock, att
för närvarande icke något tillskott fanns att få i pensionsfonden.
Prokanslern, som i öfrigt liksom konsistoriet ej hade något att
invända mot Strömers förslag, hann dock inhämta upplysning i
akade-mikontoret, att Georgii skulle nästa år tillträda full lön, och
således 720 dlr. smt. och 67 tunnor spannmål bli lediga, hvarför ban i
skrifvelse till K. Maj .t den 10 oktober föreslog, att Melander skulle
häraf få dela med sig något åt den stackars v. bibliotekarien P.
Arrhenius, som satt blott med sin förra amanuenslön.2 På det sista
svarade K. Maj:t, att konsistoriet borde först höras häröfver, men i
öfrigt stadfäste han det Strömerska förslaget och utfärdade de
begärda fullmakterna den 22 okt. 1761.3 Historiens märklighet
ligger icke i de befordrade personerna, bägge voro högt förtjänte män,
utan tvifvel stående i sin vetenskap utan medtäflare, och de skulle,
om våra dagars kallelserätt funnits, varit själfskrifna, utan däri att
laga former trampades under fötterna och det eländiga
ackordsystemet ånyo blef tillämpadt, såsom skedde 1747, då Olof Celsius
1 Melander fick denna titel 11 sept. 1758 på grund af de tjänster,
han 1755—57 inlagt vid Trollhätte kanalbyggnad. Den ypperliga
beskrifning han då författade öfver detta arbete är omsider återfunnen
(se S. E. Bring: Trollhätte kanals historia... akad afh. Lund 1911).
2 Lönerna vid biblioteket voro nu alldeles förryckta. Emedan
Nils Rosén satt som emeritus med en medicine professors lön,
innehade hans efterträdare S. Aurivillius sin forna lön som bibliotekarie, i
följd hvaraf dennes efterträdare på bibliotekarieplatsen B. Frondin
satt med sin förra v. bibliotekarielön och P. Arrhenius som
vicebib-liotekarie med amanuenslönen.
3 Bih. 4, n. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
