Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•512
biförtjänst, och ban anhöll därför 1774 hos kanslern att erhålla en
personell tillökning upp till full lön. Kanslern föredrog ärendet
i konsistoriet den 11 juni 1774,1 och så sparsam ban än var, fann han
billigt, att Flygare hugnades med något, efter sysslan var så
mödosam; det upplystes ock af inspectores aerarii, att tillgångar ej
saknades. Konsistoriet upptog förslaget välvilligt,3 ekuru åsikterna
skiftade i fråga om storleken af understödet, kvarför kanslern
beslöt, att konsistoriet skulle taga saken under vidare ompröfning.
Den sparsamme Rudensckökl blef dock något öfverraskad, då
konsistoriet den 7 jan. 1775 inkom med ett förslag att gifva Flygare
full lön, efter affärsställningen vore god, hvilket syntes däraf, att
universitetets utlånta kapital växt med 52,835 dlr. kpt. upp till
350,000 eller samma belopp som vid Julinschölds död. Han
svarade därför konsistoriet den 23 jan., att det missförstått honom, då
det trodde, att han icke skulle hafva några betänkligketer vid att
gifva Flygare full lön ock således uppföra en ny lön på stat, det
tillkomme endast K. Maj:t; en gratifikation kunde man gifva och
fortsätta därmed så länge tillgångarna det medgåfve, därför
inskränkte ban beloppet till 800 dlr. kpt. ocli ville på samma gång anslå 600
åt kanslisten A. Lundström, som icke kunde åtkomma något af sin
lön.3 Både Flygare ock konsistoriet funno snart detta vara
otillräckligt, och konsistoriet tillstyrkte 1777 ånyo full lön, ock när så
kanslern fortfarande vägrade lyssna härtill, gick Flygare till K. Maj :t.
Rudenschöld hade dock det modet att äfven inför konungen föra
hushållningens talan. Han fann ej universitetets tillstånd så
florerande, som Flygare angifvit det; hade inkomsterna stigit å den ena
sidan under de flydda åren, hade å den andra detta uppvägts
genom tillväxt i staten, och de förra måste minskas, eftersom
spannmålspriset var i fallande;4 lade man därtill, att universitetet ju nu
hade att motse dryga utgifter för nya biblioteksbyggnaden, vore
snarare att befara, att universitetet i stället skulle se sig fördju-
kunnat få vänta länge äfven pä notarielönen, ty Frosterus, livars lön
Christiernin innehade, behöll därför som professor notariolönen.
1 Om sakens behandling där se Bih. 4, s. 345.
’ Mångas godkännande af förslaget berodde på deras farhåga, att
annars kauslitjänstemännen skulle tvingas att skaffa sig bröd genom
bisysselsättning som advokater. Aurivillius och Hesselgren reserverade
sig dock mot hvarje tillökning. Den förre fann alla sysslor lika
besvärliga och att alla andra lönlösa kunde hafva lika god rätt som Flygare.
s Med denna satt notarien Karl Bergström.
4 De höga spannmålsprisen 1772—73 hade sjunkit med 25 % åren
1774—76, sjönko ytterligare 1777 och föllo 1778 till nära hälften af hvad
de varit 1772. Till universitetets lycka gingo de därefter i stigande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
