- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
514

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•514

den 22 nov. 1776 blifvit af K. Maj:t, äfven denna gång mot
kanslerns afstyrkande, förbjälpt till full lön. För bonom talade hans
verkliga fattigdom och hos konungen kanske än mer, att ban
genom att nyss bevilja Linné en ledig emeritilön utöfver ordinarie
lönen fördröjt utsikten för Barchaeus att få sin lön. Frikostigheten
emot Linné medförde nämhgen, att K. Asp icke kunde få
emeritilön och så afstå sin förra lön för professuren i teoretisk filosofi; och
K. Berch i sin ordning kunde, först då detta skett, åtkomma sin
riktiga lön, som Christiernin, nu professor i teoretisk filosofi,
behållit, hvarigenom åter Berchs adjunktslön skulle omsider tillfalla
Ber-chæus. Man ser till hvilken härfva lönefrågorna ofta tilltrasslade sig
genom bristen på tillräckligt antal emeritilöner och genom
tillskapandet af platser öfver staten och godtyckliga anordningar med
lönerna.

Om den välvilja Gustaf III visade dessa lönebehöfvande
hade åtskilligt af rättvisa i sig, var detta icke fallet med det sätt,
hvarpå ban 1774 påtvang universitetet en akademifältskär och sedan
såg denne öfver höfvan tillgodo. Universitetet hade allt från
1600-talet haft en akademifältskär, någon lön på stat hade denne dock icke,
utan på 1700-talet hade ett anslag å 100 dlr. smt. af Behmiska
godsräntorna och något ur cassa studiosoruin blifvit tillerkändt dåvarande
innehafvaren J. A. Maellem. Efterträdaren Nils Hultman fick lönen
fördubblad genom att ett lika stort belopp anslogs åt honom af
noso-comiets medel, hvarjämte ban fick del i den s. k. benådningen,
hvarigenom lönen mer än tredubblades.1 Hultmans tilltagande ålder
och enskilda praktik gjorde, att Nosocomiets prefekt ej alltid kunde
räkna på honom såsom önskligt var,3 och det var därför icke
underligt, att konsistorium efter Hultmans död ville försäkra sig om en
ung och dugande kraft, och det utsåg därför till hans efterträdare
den 24 nov. 1770 Kristian Ernst Boeeler, som nu vid 28 års ålder
just aflade sin medicinska licentiatexamen. På förslaget hade dock
äfven stått regementsfältskären vid Uplands regemente Abraham
Söderberg, som strax före prins Gustafs resa till Frankrike utverkat
sig hos denne löfte om platsen,3 något hvarom konsistoriet
säkerligen icke hade vetskap, då det tillsatte platsen. Flere år förgingo
sedan, innan Söderberg påminde K. Maj :t om löftet. Då han gjorde
detta 1774, skedde det säkerligen därför, att hans rival hade utsikt

1 Hufvudboken 1751.

2 Se Linnés ord 1767 (Hans bref 1, s. 93—94) ocb S. Aurivillii
yttrande i kons:t 18 febr. 1760.

3 Härtill medverkade väl, att Söderbergs liustru varit kammarfiu
hos de kungliga prinsarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free