Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•573
fessorstitel 1781 och 1784 den 7 sept. besteg Linnés lärostol.
Orientalisten och blifvande biskopen i Strälignäs Johan Adam
Ting-stadius hade vid 29 års ålder 1777 blifvit adjunkt i sitt
älsklingsämne, professorstitel fick han 1786 och 1789 professuren efter
Hageman. Kemisten Johan Afzelius, högt skattad af T. Bergman, blef
1780 laborator vid 27 års ålder och fyra år senare efterträdare åt sin
store lärare. Ej minst ryktbar var den adjunkt, som aldrig kom
att kär utöfva tjänst, den märklige orientalisten och reseskildraren
Jakob Jonas Björnståhl. Såsom en fattig underofficersson hade
ban först vid 23 års ålder blifvit student år 1754, men genast
tilldragit sig uppmärksamhet därigenom, att ban, samma dag som
ban inskrefs, uppträdde som e. o. opponent på en disputation i lilla
gustavianska auditoriet med sådan dristighet och färdighet, att
alla åhörarna till en samtidigt försiggående ventilation i det större
auditoriet strömmade öfver till det andra och fyllde det; till allas
häpenhet slutade han med att orera på hebreiska till preses ock
på grekiska till respondenten. Det blef hans vana att sedan
ständigt uppträda extra, och ban fick namn af att vara en stark så
kallad kandidatryttare.1 Mannens karaktär aftecknade sig i denna
lilla episod, ban var framfusig, obesvärad, själfmedveten och
sä-kerhgen i sättet något hvad man kallar bondig. Emellertid
gällde han under sin studietid icke för att vara något så
utomordentligt geni eller ett underverk i lärdom på de orientaliska språkens
område, och talet om att han skulle varit tillbakasatt
veder-lägges af en hans studiekamrat, som berättar, att Ihre två år efter
Bjömståhls promotion kallat honom 1763 till docent i
moesogö-tiska, som lian då ännu icke alls studerat, blott för att förhjälpa
honom till titeln, hvarpå ban, så fort Olof Domey blifvit adjunkt,
förflyttades till en docentur i arabiska efter denne 1765.3 Två år
senare begaf han sig på utländsk resa och återsåg sedan icke
fäderneslandet. Gjörwell vet berätta, att han vid ett Gustaf III :s
bebesök som prins å kunghga biblioteket i Stockholm sökt fästa
dennes uppmärksamhet på den unge forskaren, men att Björnståkls
underliga utseende och framfusiga sätt gjort ett mindre
fördelaktigt intryck på prinsen, som kallat honom en förläst pedant, ur
hvilken villfarelse han blef tagen först, då han efter ankomsten
till Paris körde Björnståhls lof sjungas af de franske lärde.3 Det
1 P. Flodmark t. Gjörwell 11 maj 1780 (orig. K. Bibi.).
2 Joh. Murberg t. Gjörwell 13 juli 1780 (orig. K. Bibi.). Murberg
blef docent i LL. 00. 1763; samma år blef Björnståhl docent i gotiska
och först 1765 i arabiska.
3 Anteckning af Gjörwells egen hand å Björnståhls
adjunktsfullmakt 10 febr. 1771 (orig. i Ups. Bibi., U. 46).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
