Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
III var kanske icke benägen alls för att upptaga en fråga, hvarmed
frihetstidens lagstiftare sysselsatt sig, åtminstone icke att medgifva
universitetet att uttala några egna åsikter i en fråga, hvars lösning
borde ensamt ankomma på den återställda konungamakten.
Man hade dock nästan kunnat begära, att om också
universitetet icke hugnats med nya konstitutioner bättre afpassade efter
den nya tidens fordringar, åtminstone en kodifiering verkställts af
alla de förändringar, som åstadkommits genom enskilda
konungabref. Dessa rörde väl icke i det hela hufvudgrunderna för
organisationen, men de voro talrika nog för att vid tidehvarfvets slut göra
det rätt svårt för konsistoriets medlemmar att hålla reda på de
lagar, som de skulle följa, i synnerhet som hvarken konstitutionerna
eller de kungliga bref som modifierade dem utgåfvos af trycket.
En samvetsgrann konsistorialis måste därför förskaffa sig afskrift
af konstitutionerna, och tog han saken än grundligare, skulle han
i denna afskrift ytterligare anteckna alla de förändringar som
vidtagits; osäkert torde dock vara, huruvida flertalet i detta afseende
tagit saken så noga,1 man litade väl på sekreterarens sakkunskap.
Och dock voro de förändringar som gjorts genom särskilda
förordningar ej obetydliga. Den omgestaltning af konsistoriet som
verkställdes blef visserligen öfvergående, i det man snart återgick till
det gamla, men andra ändringar blefvo bestående. Så infördes nya
examina, äldre sådana ombildades, landskapsinstitutionen lagfästes
och utvecklades m. m.; starkast framträdde väl omgestaltningen
i afseende på organisationen af lärare- och tjänstemannastammen,
tillsättningen af platserna, aflöningen och pensioneringen. För
hvarje betydande sådan förändring kommer jag att nedan
redogöra i samband med teckningen af de olika sidorna af universitetets
organisation.
Privilegierna undergingo icke någon förändring under
tidehvarfvet. Någon utvidgning kunde ju icke komma i fråga, och
hvarje ändring förutsatte efter det nya statsskickets införande
samtycke af alla riksens ständer. Den förr så vanliga och så ifrigt
åtrådda bekräftelsen af dessa privilegier genom hvarje ny på tronen
uppstigande konung blef därför ock öfverflödig. Visserligen
begärde man och erhöll äfven den 3 okt. 1719 bekräftelse af Ulrika
Eleonora på privilegierna, men en dylik framställning närmast efter
Fredrik I:s tronbestigning 1720, som frambars genom prokanslern,
1 Upsala Universitetsbibliotek besitter åtskilliga afskrifter af
konstitutionerna, som tillhört olika professorer. Endast i en (U. 50) har jag
dock sett anteckningar om de förändringar, sora konstitutionerna
undergått genom kungliga bref från 1600- och 1700-talen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
