Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Hesselgren professor i orientaliska språk, biskop i Härnösand 1779,
J. A. Lindblom professor skytteanus, biskop i Linköping 1786 ocb
ärkebiskop 1805; äfven Johan Floderus professor i grekiska var
som bekant starkt ifrågasatt till biskop i Linköping men
undanbad sig. — Befordran i statens tjänst har egentligen ingen vunnit
i detta tidehvarf, om man ej dit vill räkna, att Klingenstjerna 1756
blef lärare för prins Gustaf, likasom sedan adjunkten Jonas
Apelblad för prins Karl.
Ingen utlänning behöfde längre inkallas, ehuru efter
Hermanssons död 1737 starka försök gjordes att införskaffa en utlänning
till skytteanska lärostolen; försöket resulterade lyckligtvis i att
Johan Ihre fick den.1 Från rikets öfriga universitet har Upsala i
detta tidehvarf förstärkts vida mindre än i det föregående, man
förmärker ock en tydlig obenägenhet att gå förbi universitetets
egna yngre lärare till förmån för utomstående personer.2 Det enda
exempel jag iakttagit är, att L. Benzelstjerna såsom adjunkt
i Lund fick grekiska professuren efter Mathesius 1746. Däremot
har Upsala försett Greifswald 1783 med en professor i fysik Z.
Nordmark, som dock återbördades till Upsala 1787.
Äfven i detta sekel förekommer, att ograduerade bestiga
professorsstolarna. I den teologiska fakulteten var detta belt
naturligt, då doktorsvärdigheten där blifvit ett kungligt ynnestbevis,
och en teologie licentiatexamen icke aflades förrän 1754 af Anders
Knös. Mig veterligen har ingen af de teologie professorer, som
utnämdes i detta tidehvarf aflagt denna examen härstädes;
Göran Wallin hade kreerats teologie doktor i Wittenberg 1723 efter
aflagda prof. I den juridiska fakulteten aflades icke någon
licentiatexamen, så vidt jag vet, förrän 1751 af Nils Zellenius, och det
är därför helt naturligt, att fakultetens fleste professorer icke
aflagt examen för juris doktorsgrad, endast Rabenius och Hernbergh
hafva gjort det; af de öfriga var Fick promoverad juris doktor i
Erfurt, och Wallrave hade blifvit juris licentiat vid något utländskt
universitet. Inom medicinska fakulteten upplifvades ju icke
doktorsgraden förrän 1738; därför voro ock Rosén och Linné
gradue-rade utrikes liksom sedan S. Aurivillius, hvaremot Sidrén,
Murray, Thunberg och Acrel alla voro promoverade i Upsala; C. Linné
d. y. blef åter utan aflagdt prof gjord till medicine doktor på
kunglig befallning. Inom filosofiska fakulteten, som ju reguliert firade
promotion hvart tredje år, borde väl icke förekommit, att nå-
1 Afd. 1, s. 70.
- Jfr. liuru teologiska fakulteten 1705 opponerar sig mot att uppföra
lektor Knös på förslag (Afd. 1, s. 408).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
