- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
96

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

vet varit en nagel i ögat på de ordinarie professorerna med
anledning a.f de löneanspråk, som man alltid kunde vänta af dem, som
hugnats med utmärkelsen, och man hade gjort ett envist men länge
fruktlöst motstånd mot nyheten, tills man omsider lyckades göra
sig fri därifrån mot slutet af 17:de seklet.1 Det var därför icke
underligt, att konsistoriet år 1719 med oro försporde ryktet, att
Cron-lijelm ämnade gifva juris adjunkten Petrus Castovius titeln af e. o.
professor, för att så trösta honom för att han nyss blifvit
förbigången vid utnämningen af akademisekreterare. Men det var
förgäfves, som konsistoriet åberopade för kanslern faran för, att
Castovius skulle begära förhöjd lön och att alla andra äldre
adjunkter sedan skulle göra anspråk på samma titel, Cronhjelm nämde
Castovius d. 25 aug. 1719.2 Konsistoriets farhåga besannades
dock icke, ty ingen löneförbättring sattes i fråga (Castovius afled
för öfrigt redan den 30 maj 1726), ej heller rörde de andra
adjunkterna på sig. Därefter fick man vara i fred ett decennium, tills
konsistoriet 1737, utan att det tycktes hafva haft minsta aning
om saken, öfverraskades af, att K. Maj:t utnämde filosofie
adjunkterna Engelbert Halenius den 18 maj och Lars Hydrén d.
26 maj till e. ord. professorer.3 Det var således för sent att
söka hindra själfva saken, men man lyckades afvärja det anspråk,
som åtminstone Halenius framställde att få taga plats i fakultet
och konsistorium. Och man hade den tillfredsställelsen att två
år senare se Hattpartiet, som nu kommit till makten, påpeka på
riksdagen 1739 för K. Maj:t, att Cronhjelm icke haft rätt att
föreslå några e. o. professorer, och att cle sålunda utnämde icke hade
någon rätt att utan vidare avancera till ledig ordinarie professur,
utan att vederbörligt förslag då måste upprättas, af hvilken
ständernas order K. Maj:t d. 10 juli 1739 hörsamligen gaf kanslern del.4
Sedan dessa bägge befordrats till ordinarie professorer, Hydrén
1744 till poeseos professor, Halenius 1745 till teologie professor,
utan att dock någondera af dem fått någon lönetillökning som
extra ordinarie professor, fick man en tid vara i fred igen.
Reuter-hjelms och Roséns ansökningar 1738 hade ju gällt tillskapande för
deras räkning af öfvertaliga ordinarie professurer i juridiska och
medicinska fakulteterna och hade ej heller lyckats.5 Någon oro
kunde man naturligen icke känna öfver, att juris adjunkten Pet-

1 Se Del 2: afd. 2, s. 79 ff.

2 Om förloppet af denna utnämning se Afd. 1, s. 6 ff.

3 Om Halenii och Ilydréns utnämning se Afd. 1, s. 66 ff.

1 Se Bih. 3, n. 114.

6 Om Reuterhjelm och Rosén se Afd. 1, s. 81 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free