Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
docenten C. P. Wibom 6 okt. 1785,1 adjunkten i österländska språk
J. A. Tingstadius 11 maj 1786, e. o. filosofie adjunkten M. B.
Malmstedt, v. bibliotekarien E. Filenius och teologie adjunkten Olof
Domey 22 maj 1787, filosofie adjunkten N. Landerbeck 10 sept.
1788 och teologie adjunkten J. Winbom 29 januari 1790. Under
den följande förmyndarregeringen gick det ej så lätt. Palmbergs
begäran att bli e. o. professor i den teologiska fakulteten afslogs
14 juli 1792, och för så vidt jag vet hafva under förmyndartiden
blott två fått dylik titel, E. Götlin 1794 och L. Regnér 1795.
Den gamla farhågan, att dylika titelutmärkelser förr eller
senare skulle medföra utgifter för universitets kassa, besannades ju
med tiden; de ordinarie professorslöner, som Gustaf III indrog,
för att som det hette lätta universitetets stat, användes mest för
att hjälpa dylika e. o. professorer. Lindblom och Hageman fingo
vid sin utnämning 1779 dela den efter Ilesselgrens afgång
indragna teologie professorslönen, 1781 fick Thunberg survivans på
Lindbloms anslag, och då han blifvit ordinarie, gafs det 1784 åt J. G.
Acrel; 1785 fick Tingstadius anvisning på 125 rdr. af den efter
professor Ekerman indragna lönen och 1786 på den del af Ilesselgrens
lön som Hageman innehaft. Så småningom blef det ock bruk att
e. o. professorer fingo säte och stämma i sina fakulteter,2 hvilket
konsistoriet 1737 med sådan ifver motsatt sig och äfven lyckats
afböja.
Adjunkterna voro enligt 1655 års konstitutioner och 1699 års
stat 8 stycken, hvaraf två i den teologiska, en i hvardera af
juridiska och medicinska fakulteterna samt fyra i den filosofiska. De
tre högre fakulteternas adjunkter hade en större aflöning, 150 dlr.
smt. hvar, i den filosofiska var lönen blott 100, men dessutom voro
teologie adjunkterna, hvilka redan på 1600-talet någon gång äfven
haft prebenden, nu genom K. Maj:ts bref 21 maj 1723 försedda
med Näs och Börje församlingar såsom prebendepastorat. De
fyra filosofie acljunkturerna voro länge icke bundna vid något visst
ämne, men sedan man märkt, att detta kunde föra till en något
ojämn representation af de många olika vetenskaper, som
fakulteten slöt inom sig,3 begärde Ehrenpreuss som kansler d. 8 juli 1757
förslag af fakulteten till en reglering af vetenskapernas fördelning
på de fyra adjunkterna, och sedan detta inkommit, iidämnade
han det d. 4 november hos K. Maj:t, som d. 10 påföljande bekräf-
1 För Viboms utnämning har jag ingen annan källa än Uppfostr.-
Sällskapets Tidningar 1785, s. 658.
3 Se ofvan s. 38—39.
3 Se Afd. 1, s. 305—306.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
