Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
verstiga 13 upprätthölls sedan till en tid, men det växte igen till
16 år 1789, och då funnos två docenter i österländska språk och
två i litteraturhistoria. Så mycket underligare förefaller då, att
kanslern d. 11 jan. 1790 afslår (såsom äfven filosofiska fakulteten
d. 25 november 1789 funnit riktigt) Samuel Liljeblads begäran att
bli docent i ekonomi, på den grund att Lostbom redan hade en
docent i A. Svanström, ty katalogen för hösten 1790 visar, att den
dubblering af docenter i litteraturhistoria och orientaliska språk
som jag nyss påpekat då ännu fortfor. Tidehvarfvets sista år
uppvisar 18 docenter i filosofiska fakulteten, hvaraf tre i latin, och två
i hvardera af ämnena teoretisk och praktisk filosofi samt
orientaliska språk.
Docentinstitutionen afsåg ju icke minst att skapa en stam
af yngre lärare, ur hvilkas krets universitetets ordinarie lärarekår,
professorer och adjunkter, kunde vid behof rekryteras. Så som
emellertid docentantalet växte ut under seklets gång, kunde
naturligen ej alla docenter längre hoppas på att vinna befordran vid
universitetet. Det visar sig ock, att af de 200 docenter,1 som kallats
under tidehvarfvet, hafva 84 erhållit professur, adjunktur eller
förvaltningsplats vid universitetet, 11 befordrats till annat
universitet (däraf sex till Lund, tre till Åbo, två till Greifswald), 78
öfvergått till skolans eller kyrkans tjänst, 6 aflidit som docenter och
återstående 21 sökt sin utkomst på andra banor. Några af de sista
hafva efterlämnat ett lysande namn, såsom P. Wargentin, sekreterare
i vetenskapsakademien, Jonas Hallenberg som rikskistoiiograf, P.
Forskål som deltagare i den danska expeditionen till Arabien, M.
Björnstjerna som envoyé i Regensburg etc. Eget är, då man
känner antagonismen mellan Upsala stad och universitetetet, att se,
det tvenne docenter blifvit borgare därstädes, Gabriel Bilberg som
instrumentmakare och rådman, M. Kewenter som källarmästare.
Det har till och med inträffat, att en docent i astronomi Olof
Wet-terqvist blef kapten i fortifikationen.
Den vanliga förutsättningen för att blifva docent i den
filosofiska fakulteten var, att den sökande promoverats till filosofie
magister, detta villkor har dock icke alltid strängt iakttagits. Redan
1722 uppgifver konsistoriet för kanslern, att man någon gång gifvit
en studiosus, som för medellöshet ej kunnat taga graden men som
excellerat i ett visst studium, rätt att som docent betjäna ungdomen.2
1 Af dessa tillhörde 171 filosofiska fakulteten, 13 den teologiska,
1 den medicinska och 15 den juridiska fakulteten.
2 Kons. till kanslern 5 jan. 1722 i anledning af språkmästar
Held-mans begäran att få intaga cathcdra superior. Hvilken ograduerad do-
Ups. Univ. Hisl. iii, 2. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
